UPPGIFTER: Kraftig eskalering – attackerar nya mål

2022 11 23

Specifikt har attackerna utförts mot flyktinglägret al-Hol, ett läger där fler än 50 000 människor har tillfångatagits, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Bland fångarna ska det även finnas krigare som tillhör terrororganisationen IS.

Kaos utbröt

Uppgifterna kommer från den kurdiska milisen SDF och organisationen Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som berättar att kaos utbröt när de turkiska stridsflygplanen gick till angrepp

– Turkiska plan riktade fem attacker mot Asayesh-säkerhetsstyrkor inuti lägret, säger Farhad Shami, talesperson för SDF, till nyhetsbyrån.

Tiotal svenskar i lägret

Enligt det kurdiskt styrande partiet PYD är ett tiotal av fångarna i flyktinglägret svenska medborgare.

Utrikesdepartementet i Sverige vill emellertid inte kommentera händelsen.

– Vi har fått frågor om det under kvällen, men kan inte kommentera det under beredskapstid. Vi får ta det imorgon på kontorstid, framhåller UD:s presstjänst till Aftonbladet.

Slår ifrån sig anklagelser

Relationerna mellan Syrien och Turkiet är ansträngda, och eskalerade efter terrordådet i Istanbul nyligen.

Turkiet pekade ut PKK och PYD som ansvariga för dådet, och i helgen inledde landet en ny invasion mot kurdiska områden i Syrien.

Enligt Salih Muslim, partiledare i PYD, är det dock glasklart att det är IS som ligger bakom attacken i Istanbul.

– Turkiet skapar en ursäkt för att attackera våra områden, säger han i en intervju i SVT:s 30 minuter ikväll.

"Bara början"

Tidigare i eftermiddag uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan att landets flygoperationer “bara var början”. 

En markoperation kommer att inledas så fort läget tillåter.

– Vi fortsätter flygoperationen och kommer att slå hårt mot terroristerna från land vid den mest lämpliga tidpunkten för oss, säger han i ett tal enligt Reuters.

Putin uppmanade "återhållsamhet"

Igår uppmanade den ryska presidenten Vladimir Putin att Turkiet visar “återhållsamhet” i sin militära offensiv.

– Vi hoppas kunna övertyga våra turkiska kollegor att avstå från att använda överdrivet våld på syriskt territorium för att undvika eskaleringen av spänningar, säger Alexander Lavrantjev, Putins särskilda sändebud i Syrien, enligt nyhetsbyrån AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen