Oroväckande mätning för regeringen

2022 11 23

Endast en tredjedel av väljarkåren är nöjd med statsminister Ulf Kristerssons (M) nya regering.

Det indikerar en mätning från GP/Sifo.

Över hälften, 52 procent, av de tillfrågade svarar att de inte är alls eller särskilt nöjda. Drygt en tredjedel, 36 procent, svarar att de är ganska eller mycket nöjda med den nya regeringen.

Handlar om två saker

Enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo, handlar missnöjet om två saker.

Dels skulle många väljare velat se en annan regering. Dels känner många väljare sig svikna av den nya regeringen.

– Det finns de som haft större förväntningar än vad som varit möjligt att infria men så finns det också direkta anledningar till att man är missnöjd. Man säger till exempel att det inte kom någon amorteringsfrihet, att bensinskattesänkningen och elpris-subventionen nu i november uteblev och att man förväntat sig större skattesänkningar än de som aviserats, säger Toivo Sjörén till GP.

Var fjärde L-väljare är missnöjd

Mätningen indikerar även att det finns ett ganska stort missnöje bland Liberalernas väljare.

Mer än vad fjärde L-väljare, 27 procent totalt, uppger att de är missnöjda med den nya regeringen.

Tappat stöd

Regeringen och stödpartiet SD har även tappat stöd i opinionen.

I den senaste mätningen från SvD/Sifo backade högerstyret rejält.

Liberalerna backade med  0,9 procentenheter, Kristdemokraterna med 0,2 procentenheter och regeringsunderlagets största parti Sverigedemokraterna backade med hela 2,8 procentenheter jämfört med valresultatet.

Baserat på resultat från Sifos undersökning skulle oppositionspartierna kunna bilda regering i dag.S, MP, C och V noterades för ett stöd på 52,1 procent.

Sifos mätning för november månad jämfört med oktober: 

🔴Vänsterpartiet                    8,2        +0,8
🔴Socialdemokraterna     33,4        +1,6
🟢Miljöpartiet                          5,0        +0,5
🟢Centern                                  5,5         -0,3
🔵Liberalerna                           3,6          -0,9
🔵Moderaterna                     20,1        +0,5
🔵Kristdemokraterna           4,8         -0,2
🔵Sverigedemokraterna   17,7         -2,1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                  52,1         +2,6
🔴🟢 S+V+MP                        46,6         +2,9
🟢      Centern                             5,5          -0,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              46,2          -2,7
 
Mandatfördelning
 
🔴🟢 S+V+MP+C       124 + 30 + 18 + 20 = 192      
🔴🟢 S+V+MP              124 + 30 + 18 = 172
🟢      Centern                20 = 20
🔵🔵 M+KD+SD+L    74 + 18 + 65 +0 = 157
 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen