SVERIGE: Nu blir det ännu svårare att få bostadslån

2022 11 21

Inom kort höjs kraven ytterligare för den som vill låna pengar hos bankerna.

Det konstaterar bankexperter som flaggar för nya åtstramningar. Samtidigt indikerar bostadsmäklare att det i sin tur leder till att det blir allt svårare att få sin bostad såld.

Stora förändringar

De svenska bankerna har redan tidigare skärpt kraven för att få bostadslån vilket gjort att allt fler svenskar får nej när de kontaktar banken.

Och nu väntas kraven bli ännu större.

– Jämför vi med hur läget såg ut till exempel i början på året eller för ett år sedan ungefär så tror jag det kommer vara en väsentligt förändrad förutsättning för de allra flesta när man söker om bolån.

Det säger Danske Banks privatmarknadschef Anneli Adler till Sveriges Radio.

Vissa grupper extra drabbade

Hon understryker att vissa grupper kommer att påverkas rejält.

– De som påverkas allra mest är förstås privatkunder som inte varit inne på bostadsmarknaden tidigare.

Med andra ord blir det nu betydligt svårare för till exempel ungdomar som planerar att flytta hemifrån eller andra personer som behöver skaffa sin första bostad.

Särskilt hårt kommer personer med exempelvis mindre sparkapital att drabbas indikerar Danske Bank.

Hög kalkylränta

Den förändring som bankerna har vidtagit som främst försvårar för de som vill ta banklån är att de har höjt den så kallade kalkylräntan. Det är den högsta ränta som man vill att låntagaren ska klarar av om räntorna verkligen ökar kraftigt.

– I Danske Banks fall ligger den nu på 7 procent, uppger SR.

– Men bankerna höjer också kraven på hur mycket pengar som ska finnas kvar när räntan är betald för att ett hushåll ska få ett lån på en viss nivå, enligt SR.

Nya besked från Konsumentverket

Tanken är att låntagarna ska klarar av sitt övriga liv och helt enkelt ha råd med mat, kläder och andra basvaror.

Danske Bank förklarar att Konsumentverket snart kommer med nya beräkningar som bankerna kan använda till sina beräkningar.

Sådant som spelar in är att inflationen gör att mat med mera stigit kraftigt i pris.

– Väldigt mycket annat än boendekostnaden har gått upp i takt med inflationen, säger Anneli Adler på Danske Bank.

– Och det kommer påverka kalkylerna för de flesta kunder. Det är en viktig parameter, säger hon.

Svårare att sälja bostäder

Bostadsmäklarna framhåller att de höjda bankkraven slår hårt mot bostadsmarknaden.

Det drabbar inte bara köparna som behöver ta lån utan det drabbar även säljarna.

– Det är svårare och svårare att få lån. Och det kommer bli ännu svårare i framtiden – vilket gör att antalet spekulanter som har råd att köpa bostäderna som vi visar blir färre, säger Fredrik Kullman som är vd för mäklarbyrån Bjurfors till SR.

Foto: T. Kent

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen