UPPGIFTER: Polisen anmälde sig själva efter 10-årings död

2022 11 18

En 15-årig flicka misstänkts för att ha mördat sin 10-årige lillebror.

I dag meddelade kammaråklagare Josefina Yalo att den unga flicka åtalas.

Enligt åtalet ströp flickan sin lillebror till döds med uppsåt.

– Den tilltalade nekar till brott, uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Har anmält sig själva

Den 10-årige pojken hittades död i sitt hem den 16 juli. Polisen larmades till flickans hem i samband med dödsfallet. Det var inte första gången.

Enligt förundersökningen ska polisen bland annat tidigare ha larmats om att flickan betett sig aggressivt och misshandlat familjemedlemmar vid upprepade tillfällen.

Efter pojkens död har polisen anmält sig själva för tjänstefel och socialtjänsten har genomfört två Lex-Sarah-anmälningar, rapporterar DN.

– I förundersökningen som inleddes när polisen anmälde sig själv för tjänstefel återfinns flera av de larmsamtal och den dokumentation som polisen gjorde vid de tillfällen de tidigare larmats till platsen. Flickan misshandlade vid upprepade tillfällen både sin lillebror och sin mamma, hon slog sönder möbler och inredning i lägenheten och hon var ofta mycket hotfull, uppger tidningen.

Trots larmsamtal och dokumentation lade polisen ner förundersökningen. Polisen tog inte heller kontakt med den 10-årige pojken, trots att det framgick att han utsatts för våld och tvingades bevittna misshandel av mamman.

– Det var också orsaken till att polisen anmälde sig själv för tjänstefel efter att lillebrodern hittats död, framhåller DN.

Anmälan om misstänkt tjänstefel har lagts ner eftersom uppsåt eller oaktsamhet inte kunde bevisas.

Fakta polisens särskilda utredningar (SU)

- Om förundersökning inleds eller inte skiljer sig åt mellan olika typer av brott. Exempelvis inleds förundersökning vid mindre än 10 procent av tjänstefelen.

- Förundersökning är den utredning som genomförs när brott misstänks ha begåtts. I SU:s ärenden är det alltid en åklagare från Särskilda åklagarkammaren som bestämmer om det ska inledas en förundersökning eller inte.

- Ärenden avseende poliser utgör som tidigare den största gruppen, och poliser är också den grupp av befattningshavare som är klart störst till antalet. Andelen anmälda poliser har dock minskat från 2020 till 2021, vilket beror på att en allt större andel ärenden klassificerats som ”oklar anställning”.

- Tiden det tog att handlägga ett ärende var i genomsnitt 65 dagar under 2021. Medelgenomströmningstiden är oförändrad jämfört med 2020, men är samtidigt klart lägre än tidigare år.

Källa: Polisen

Arkivfoto: Polisen Malmö

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen