UPPGIFTER: Oro i väst – kan slå mot Ukraina

2022 11 17

Kriget fortsätter i Ukraina och i nuläget finns det inga tecken som tyder på ett krigsslut inom snar framtid.

Ett utdraget krig oroar västvärlden.

Det uppger en högt uppsatt Natokälla för den amerikanska tidskriften Foreign Policiy.

Enligt källan brottas Kyivs västerländska partners med hur de ska kunna upprätthålla leveranser av vapen och ammunition till Ukraina utan att deras egna lager krymper till den grad att det kan äventyra ländernas beredskapsnivåer.

– Jag tror att alla är tillräckligt oroade, säger Natokällan till Foreign Policy.

Han berättar att många Natostater har uppmanat företag som tillverkar krigsmateriel att öka produktionen.

– Det är återigen dags att bygga upp sina lager, säger källan.

Viktigt för kriget

Västvärldens vapenleveranser har varit avgörande för den ukrainska motståndskraften i kriget mot Ryssland.  Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har vid upprepade tillfällen betonat att stödet till Ukraina oavbrutet måste fortsätta.

Enligt den anonyma Natokällan funderar militäralliansen på att vidta åtgärder för att underlätta för medlemsstaterna.

– Nato diskuterar hur man kan stödja medlemmarna om deras vapenlager sjunker till så låga nivåer att de inte längre uppfyller Natos krav, säger tjänstemannen.

Har ändrat sin vapenproduktion

Ukrainakriget kräver mycket resurser. Men västvärldens problem beror inte endast på massiva stödpaket till Ukraina.

Efter Sovjetunionens fall var det få som förväntade sig ett nytt krig i Europa. Omställningen till att återigen börja massproducera vapen har kommit plötsligt och oväntat.

USA, som i särklass är Ukrainas största bidragsgivare, erhöll gigantiska vapenlager under kalla kriget. Landet använde bland annat sällsynta jordartsmetaller och annat material för att snabbt öka produktionen om USA någonsin skulle hamna i ett markkrig mot Sovjetunionen.

Men USA och dess europeiska allierade började avveckla flera av dessa lager efter Sovjetunionens fall och när Washington svängde till kriget mot terrorism uppstod ett större behov av precisionsammunition och ny teknik.

Beredskapen för ett långt utdraget krig som det i Ukraina är relativt svag, enligt Frederick Kagan, anställd vid tankesmedjan American Enterprise Institute, 

– Nato planerar egentligen inte att utkämpa sådana här krig, och med det menar jag krig med en superintensiv användning av artillerisystem, massor av stridsvagnar och ammunition, säger han till Foreign Policy.

Han tillägger:

– Vi hade aldrig vapenlager för den här typen av krig till att börja med.

Stora problem för Ryssland

Samtidigt brottas Moskva med sina egna utmaningar. Ryssland har tvingat vända sig till Nordkorea och Iran för att fylla på sitt sinande ammunitionsförråd.

– Om du vänder dig till ett land [som Nordkorea] som faktiskt har noll BNP och vars huvudsakliga stridsvagnar använder system från andra världskriget, då har du stora problem, säger Frederick Kagan till tidskriften.

– Vi har också sett indikationer på att ryssarna har varit tvungna att ransonera artilleri, tillägger han.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Svensk bilist fast i fartkameran – ursäkten väcker rubriker utomlands

2024 12 12

Två gånger i år har en svensk man i 50-årsåldern åkt fast för fortkörning.

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Rusning till ICA – kunderna väller in

2024 12 12

Kunderna har återvänt med råge till Sveriges största livsmedelskedja Ica.

Det visar nya siffror som presenteras på onsdagen.

På ett år har Ica-butikernas nettoomsättning ökat med 8,2 procent, rapporterar Dagligvarunytt i en stor granskning.

Ica-handlarna jublar efter beskedet.

Göran Blomberg, vd Ica-handlarnas Förbund, välkomnar de nya siffrorna och konstaterar att hårt arbete ligger bakom uppgången.

– Vi har jobbat mer med pris senaste åren. Samtidigt vet vi att hushållen uppskattar våra andra mervärden, säger han till tidningen och fortsätter:

– Därför kommer kunderna tillbaka till oss. Ica har växt mer än index i över ett år.

Starkt tredje kvartal

Försäljningsökningen är ett välkommet besked för Ica-koncernen.

Efter flera prishöjningar tappade Ica-butikerna marknadsandelar under både 2022 och 2023.

2024 har dock varit ett betydligt bättre år för Ica. I det tredje kvartalet ökade koncernens omsättning med 6,5 procent.

– Tredje kvartalet bjöd på volymtillväxt, ökade marknadsandelar på totalen 12 månader i rad och i kvartalet för Icas samtliga butiksprofiler, samt god lönsamhet i koncernen som helhet där Rimi Baltic gör ett riktigt bra kvartal, kommenterade Ica Gruppens vd Nina Jönsson.

– Matpriserna förblev stabila men pris är fortsatt av stor vikt. Samtidigt ser vi en viss optimism hos kunderna – man ser även till andra värden. Vi fortsätter att stärka vårt gemensamma erbjudande samtidigt som vi tar viktiga kliv i hållbarhetsarbetet.

Nina Jönsson passade även på att berömma Icas klimatarbete.

– Jag är mycket stolt över att Ica Gruppen nu har fått vetenskapligt baserade netto noll-klimatmål godkända av Science Based Targets Initiative (SBTi). Som en stor aktör i livsmedelkedjan vill Ica visa vägen och bidra till att minska den globala uppvärmningen i linje med Paris-avtalet. De godkända klimatmålen är därför ett viktigt steg framåt, där vi involverar både leverantörer och kunder på vår resa.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen