VÅRD: Oroväckande ökning av utskrivning till unga

2022 11 17

Utskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn ökar, berättar SR Ekot.

Antalet barn som fick antidepressiva mediciner utskrivna har ökat trefaldigt på femton år.

– Det handlar oftast om flera olika insatser parallellt, som samtal i olika former, framhåller överläkaren Marie Notlind, Region Gotland, för SR Ekot som kommer med nyheten nu på morgonen.

Hon tillägger:

– Det är det (samtal) man börjar med.

Kraftig ökning sedan 2006

Enligt kanalen har utskrivningen av antidepressiva mediciner ökat kraftigt sedan 2006. Förra året fick 33 000 barn och unga ett antidepressivt läkemedel utskrivet, vilket att det blivit tre gånger vanligare än jämförelseåret.

Utskrivandet skiljer sig väldigt mycket åt från region till region, men just nämnda Gotland där köerna till BUP är korta skriver ut mest medicin av det här slaget.

Notlind poängterar för kanalen:

– Det är när man har provat andra insatser som inte har räckt till, det är ingen kvick fix, så.

Kanalen har pratat med några barn.

Ville inte leva

Ett av dem säger:

– Jag var jättejättedålig och ville inte leva, säger Johanna, en av de patienter kanalen har talat med.

Vidare:

– Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt. Det var väldigt mörkt liksom.

Enligt Socialstyrelsen beror den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel helt sonika på att de som kommer till BUP med depressioner och ångesttendenser har ökat.

Ökar i fler åldrar

Inte bara utskrivningen till barn och unga ökar. Enligt Socialstyrelsens senaste uppgifter på området, från 2019, visas på mer frekvent uthämtning av antidepressiva läkemedel även hos äldre. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnor som någon gång under året hämtade ut antidepressiva läkemedel.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år, underströk myndigheten i ett uttalande då.

Foto: M. Zilles

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen