VÄRLDEN: Ny milstolpe passerad

2022 11 15

Bara elva år efter att jordens befolkning passerade milstolpen sju miljarder nås nästa milstolpe.

I dag, tisdag, nås nästa milstolpe: Åtta miljarder.

–  Årets världsbefolkningsdag infaller under ett milstolpeår, då vi förutser födelsen av jordens åtta miljardte invånare, framhåller FN:s generalsekreterare António Guterres i ett pressmeddelande från organisationen.

Han tillägger:

–  Detta är ett tillfälle att fira vår mångfald, erkänna vår gemensamma mänsklighet och förundras över framsteg inom hälsa som har förlängt livslängden och dramatiskt minskat mödra- och barndödligheten. 

Med ökning följer ansvar

Samtidigt, noterar generalsekreteraren, får vi denna inte glömma det faktum att vi har ett delat ansvar för planeten och att ta hand om den.

Även om den globala befolkningen växer, gör den det i sin långsammaste takt sedan 1950, efter att ha sjunkit under en procent 2020. En framtidsprognos från FN visar talar för att världens befolkning kan nå 8,5 miljarder till 2030 och 9,7 miljarder tjugo år senare.

Sedan, under 2080-talet, förväntas antalet människor uppgå till 10,4 miljarder för att sedan hålla sig på den nivån fram till 2100.

Åtta länder förväntas stå för mer än hälften av ökningen fram till 2050: Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Etiopien, Indien, Nigeria, Pakistan, Filippinerna och Förenade republiken Tanzania.

Tillväxt och hållbarhet komplext

–  Förhållandet mellan befolkningstillväxt och hållbar utveckling är komplext och flerdimensionellt, understryker Liu Zhenmin, FN:s undergeneralsekreterare för ekonomiska och sociala frågor, i pressmeddelandet. 

Han tillägger:

–  Snabb befolkningstillväxt gör det svårare att utrota fattigdom, bekämpa hunger och undernäring och öka täckningen av hälso- och utbildningssystem.

Noterbart i övrigt från rapporten är att Indien väntas under 2023 passera Kina som världens folkrikaste land.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen