SVERIGE: Senaste nytt om elstödet – flera frågetecken

2022 11 14

Regeringen har föreslagit en elpriskompensation på 55 miljarder till hushåll och företag.

Men det kvarstår fortfarande flera steg innan förslaget kan bli verklighet, rapporterar SR Ekot.

Energimarknadsinspektionen har fortfarande inte godkänt förslaget och även efter ett godkännande återstår flera steg. I Svenska kraftnäts ansökan till myndigheten finns förslag på hur stödet kan utformas, men inte hur det ska betalas ut till elkunderna.

Regeringen vill att utbetalningen ska ske i början av nästa år, men när pengarna når plånböckerna är fortfarande inte fastställt. 

Malin Stridh, enhetschef på Svenska kraftnät, framhåller att det inte finns en exakt tidsplan för utbetalningen av elstödet.

– Exakt när det blir vågar jag inte lova, säger hon till SR.

12-månadersperiod

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får. Den informationen finns hos Sveriges cirka 160 olika elnätsföretag.

De ska leverera uppgifter om elanvändares förbrukning under 12-månadersperioden och vem som står på abonnemanget, uppger SR.

– Det är givetvis stora mängder data och vi behöver vara säkra på att den här informationen inte kan förvanskas eller bli felaktig när den skickas mellan oss. Alla ska få det stöd som de har rätt till, säger Malin Stridh till radiokanalen.

Regeringen hanterar utbetalningar

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, tvivlar inte på att regeringens modell kommer få grönt ljus av Energimarknadsinspektionen.

Men det innebär inte att pengar kan betalas ut omedelbart efter ett godkännande.

– Eftersom Svenska kraftnät inte själv har förutsättningar att administrera utbetalning av stödet har vi vänt oss till regeringen för hantering av utbetalningar. Mer information om vem som betalar ut stödet kommer när regeringen fattat sitt beslut, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Hur och när stödet betalas ut är alltså inte bestämt. Det kan dock ske tidigast från den 1 december, vilket styrs av EU:s regelverk.

Exempel på stöd till olika elanvändare:

  • En tennisklubb, i till exempel Halland, som under 12-månadersperioden hade en elförbrukning på 45 000 kWh får 35 550 kronor i stöd (45 000 x 0,79 = 35 550).
  • En villaägare i Örebro med en förbrukning på 19 500 kWh under 12-månadersperioden får 9 750 kronor (19 500 x 0,50 = 9 750).
  •  Ett bageri i Kalmar med en förbrukning på 66 000 kWh under 12-månadersperioden får 52 140 kronor (66 000 x 0,79 = 52 140).
  • Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen