Varnar för Putins armé

2022 11 14

Det varnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för på en pressträff med nederländska regeringstjänstemän i Haag, rapporterar Reuters.

Natochefen skickar en uppmaning till Ukraina och västvärlden. Stoltenberg betonar att den ryska arméns kapacitet inte ska underskattas, trots flera nederlag på slagfältet.

– Vi bör inte göra misstaget att underskatta Ryssland. De ryska väpnade styrkorna är fortfarande mycket kapabla och stora i antal, säger Jens Stoltenberg enligt nyhetsbyrån.

Natochefen varnar för att Ukraina står inför stora utmaningar. Vintern närmar sig och temperaturen sjunker.

– De kommande månaderna kommer att bli svåra. Putins mål är att lämna Ukraina kallt och mörkt i vinter. Vi måste hålla kursen, säger generalsekreteraren.  

Ukraina ska hålla i taktpinnen

Vidare betonar Jens Stoltenberg att det är upp till Ukraina att diktera villkoren i eventuella fredsförhandlingar mellan parterna.

– Det är upp till Ukraina att bestämma vilka villkor som är acceptabla för att få ett slut på kriget som Ryssland för mot landet, säger han och tillägger: 

– De betalar det högsta priset i termer av förlorade liv och förstörelse av sitt land. Så det är upp till Ukraina att bestämma vilken typ av villkor som är acceptabla för dem.

Stoltenberg understryker att det som bestäms på förhandlingsbordet är starkt kopplat till situationen på slagfältet.

– Därför måste vi stödja Ukraina och stärka deras hand, så att det kan bli förhandlingar som slutar med att Ukraina blir en självständig suverän nation i Europa, framhåller Natochefen.

Diktatorns besked – 80 000 till fronten

Jens Stoltenbergs varning kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin meddelat att 80 000 av drygt 300 000 mobiliserade ryska reservister har skickats till slagfältet i Ukraina.

Diktatorn hävdar att 50 000 av dessa befinner sig i strid. Soldaterna har snabbutbildats och har skickats till frontlinjen med kort varsel.

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, ska de nya trupperna främst komplettera och skydda de tyngre understöds- och stridsfordonssystemen.

– Det var det Ryssland inte klarade under det första skedet av den storskaliga invasionen i februari-mars och det bidrog till att ukrainska mindre enheter då kunde slå ut ryska stridsfordon och förband. Men de nymobiliserade soldater man hittills har satt in har redan tagit mycket stryk, med stora förluster, så det har inte gjort så stor skillnad som man kunde trott. Många har stupat redan i sina första strider, säger han till DN.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 11

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen