Natoland kritiserar västvärldens stöd för Ukraina

2022 11 12

Turkiets president säger att USA och västvärlden utsätter Ryssland för “ständiga attacker”.

President Erdogan hyllade Rysslands motstånd mot pressen från USA och dess allierade, uppger Reuters.

Den turkiske presidenten menar att Turkiet vill arbeta för fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland.

– Vi arbetar på hur vi ska skapa en fredlig korridor här, som vi löste tillförseln av spannmål, säger Erdogan.

Han påpekade även att Turkiet är fast beslutna om att nå fredlig dialog mellan Ryssland och Ukraina.

Vill köpa stridsplan

Presidenten har även uttalat sig om Turkiets vilja att köpa stridsflygplan av typen F-16 från USA.

Han menar att processen skulle bli mycket enklare om republikanerna tar kontroll över den amerikanska senaten.

Nato-medlemmen Turkiet har efterfrågat 40 stridsflygplan av typen F-16 från Lockheed Martin, rapporterar Reuters.

Medlare i kriget

Turkiet har antagit en roll som medlare i kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Tidigare i år har ländernas delegationer träffats i bland annat Istanbul för fredssamtal, uppger BBC.

Landet har haft en aktiv roll i förhandlingarna om exporten av bland annat spannmål, som Ukraina är en stor producent av.

Framsteg för Ukraina

Ryssland har dragit tillbaka sina trupper från staden Kherson, efter att ha invaderat i februari.

Reträtten ses som en stor vinst för Ukraina, som gjort stora framsteg i de södra delarna av landet.

Orosmoln finns dock kvar i Kherson-regionen då ryska styrkor kan ha lämnat minor och fällor, rapporterar BBC.

Ryssland har utsett Henitjesk som ny huvudort i den ockuperade delen av regionen.

“Historisk dag”

Ukrainas president Volodymyr Zelensky sade efter den ryska reträtten att det är en “historisk dag”, rapporterar The Independent.

– Människorna i Kherson har väntat, de gav aldrig upp om Ukraina, sa han.

Innan reträtten flyttade Ryssland ut tusentals civila från staden, någonting som Ukraina kallat “tvångsförflyttning”, uppger BBC.

Vladimir Putin har än så länge varit återhållsam med uttalanden om händelsen.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen