Ukraina tvärvänder – nytt besked till Moskva

2022 11 11

Ukraina kommer inte att inleda förhandlingar med Ryssland.

Det betonar landets chefsåklagare Andriy Kostin i en intervju med BBC.

– Jag tror inte att det är möjligt att återuppta förhandlingar, säger han till nyhetskanalen.  

Vidare betonar chefsåklagaren att Ryssland måste hållas ansvariga för kriget som Moskva startade den 24 februari.

Andriy Kostin vill inrätta en särskild internationell krigstribunal och anser att Ukraina ska få krigsskadestånd genom konfiskering av ryska tillgångar.

Chefsåklagarens besked kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelensky något oväntat öppnat för nya förhandlingar med Moskva.

Presidenten har tidigare betonat att Ukraina inte kommer att inleda några samtal så länge som diktatorn Vladimir Putins innehar makten i Ryssland.

För att få ett slut på kriget kräver Zelensky att Ryssland återlämnar samtliga ockuperade landområden, betalar krigsskadestånd och att den ryska regimen åtalas för krigsförbrytelser, rapporterar AP.

Moskva har uppgett att man är beredda att inleda samtal med Ukraina – dock är det föga troligt att Kreml går med på Zelenskys kravlista.  

”De hör inte robotar”.

Kriget fortsätter att rasa i Ukraina. Enligt uppgifter har 40 000 civila dödats eller skadats i Vladimir Putins brutala anfallskrig.

Västvärldens stöd till Ukraina är fortsatt stort. Men stigande priser på bränsle och mat har väckt ett visst missnöje.

Andriy Kostin understryker att han förstår att européer drabbas av krigets konsekvenser.

– Men de hör inte missilerna. De vet inte hur det känns att uppleva bombningar. De vet inte vad dödande, våldtäkt och plundring innebär, säger han till BBC och tillägger:

– Ukrainarna betalar med sina liv för det här kriget.

Lång tid sedan samtal inleddes

Det har inte genomförts några fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland sedan invasionens första veckor.

I juli kom dock länderna överens om ett spannmålsavtal som innebär att fartyg med spannmål  kan lämna ukrainska hamnar. 

Framtiden ser dock osäker ut. Avtalet går ut i mitten av november.

Det är oklart om parterna kommer att komma överens om en förlängning. Ryssland har tidigare brutit avtalet för att senare backa och återuppta det igen.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen