SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning
2022 11 11
Skarp kritik riktas mot den förra regeringens hantering av Nato-avtalen som Sverige kunde ta del av i samband med att ansökan till försvarsalliansen undertecknades den 17 maj.
– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.
Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.
Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.
– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.
Kräver omfattande resurser
Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.
Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.
– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden.
Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.
Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark – bland annat en egen militärpolis och domstol.
– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.
”Slarvigt”
I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.
Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.
– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.
Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.
– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen