UPPGIFTER: Flera misstänkta IS-soldater kan återvända

2022 11 10

Fängslade svenska medborgare som misstänks för kopplingar till terrororganisationen IS kan återvända till Sverige.

Fångarna kontrolleras av den kurdiska milisen i Syrien, YPG, och dess politiska gren, PYD. Två organisationer som regeringen nyligen tog avstånd från. Ett besked som fick kurderna att ryta ifrån.

– Varför ska vi ta hand om Sveriges terrorister när man tar avstånd från en organisation som kämpar mot terrorismen och betalar dyrt? Då får Sverige stå för sina egna medborgare. Kom och hämta dem, sa  Shiyar Ali, PYD:s representant i Sverige, till TV4.

Tiotal svenskar

Ett tiotal personer kan återvända till Sverige, rapporterar SR Ekot med hänvisning till kurdiska uppgifter. Männen sitter fängslade i nordöstra Syrien.

Den islamiska statens kalifat kollapsade 2019.

– Sedan dess har männen suttit i fängelser, utan rättegång, framhåller Ekot.

Kurdiska myndigheter uppger att de har bevis på att en del av männen har deltagit i strider och ingått i ökända IS-förband som bestod av utländska trupper.

Ny lag

När männen åkte till Syrien var det inte olagligt att ansluta sig till en terrororganisation enligt svensk lag. Den nya terrorlagen som innebär att samröre med terrororganisationer förbjuds instiftades först 2020.

Enligt uppgifter till SR Ekot pågår det dock förundersökningar mot en del av männen. De utreds bland annat för krigsbrott.

Sätter hopp till regeringen

Hos flera av männens anhöriga har en strimla hopp tänts efter regeringen och kurdernas senaste utspel.

– Jag undrar vad som händer nu. Jag hoppas ju att min son ska få komma hem så snart som möjligt, jag hoppas att regeringen tar hem dem, det har gått alldeles för lång tid, säger en kvinna till SR.

"I slutändan svensk medborgare"

En annan kvinna, vars bror är fängslad i Syrien, sätter sitt hopp till Sveriges nya regering.

–  Jag hoppas verkligen regeringen tar hänsyn till att han i slutändan är svensk medborgare. Han ska ha samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Han har rätt att få komma hem, och han är skyldig att lagföras om han har begått något brott, säger hon till radiokanalen.

Foto: K. Kouchpeydeh

Text: Redaktionen

Biltillverkare varnar – hotas av konkurs

2025 09 14

Jaguar Land Rover befinner sig mitt i en kris.

En cyberattack mot Jaguar Land Rover, JLR  har tvingat fabriker och datasystem att vara stillastående och skapat en kris som sprider sig genom företagets leverantörskedja.

Attacken, som först upptäcktes den 1 september, ledde till att JLR stängde ned sina IT-system och produktionslinjer globalt.

Nu har det gått ännu längre där flera leverantörer förväntas gå i konkurs, rapporterar BBC.

Stoppat produktionen

Med produktionen stillastående i nästan två veckor riskerar tusentals jobb att försvinna, och företaget står inför en allvarlig kris.

De primära fabrikerna i Solihull, Halewood och Wolverhampton väntas stå stilla åtminstone till onsdag medan skadorna utreds, medan 34 000 anställda i Storbritannien har tvingats hålla sig hemma.

– Vi stängde ned nätverken medvetet för att skydda dem från skada, säger en talesperson för JLR, till BBC.

Men eftersom produktionen är starkt automatiserad har bilar inte kunna byggas, och försäljningen har påverkats kraftigt.

Leverantörer i fara

JLR:s leverantörer, många små och medelstora företag, drabbas hårt av stoppet.

Experter varnar för att vissa riskerar konkurs om krisen fortsätter och JLR:s framtid är fortfarande oklar.

– Vissa av dem kommer att gå under. Jag skulle inte bli förvånad om vi såg konkurser, säger Andy Palmer, tidigare chef på Aston Martin och senior chef på Nissan, till mediebolaget.

Han befarar att leverantörer redan har börjat minska personalen för att hålla kostnaderna nere.

En chef hos en mindre JLR-leverantör, som vill vara anonym, bekräftar för BBC att 40 personer redan har sagts upp – nästan hälften av arbetsstyrkan.

Krav på statlig hjälp

Politiker och fackföreningar uppmanar nu regeringen att agera för att skydda jobb.

– Det som började hos några onlinesystem sprider sig nu genom leverantörskedjan och hotar likviditeten, vilket kan förvandla en kortvarig chock till långsiktig skada, säger Labourföreträdaren Liam Byrne.

Unite, fackföreningen som organiserar fordonsarbetare, kräver ett korttidsstöd där staten subventionerar löner tills JLR och leverantörerna är i full drift igen.

Foto: L Clarysse

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen