Putin och Biden kan ställas öga mot öga

2022 11 08

Den ryska diktatorn Vladimir Putin vill delta i nästa veckas möte med G20-länderna.

Det meddelar Indonesiens president Joko Wikodo, även ordförande för det internationella blocket, enligt flera internationella medier.

Wikodo ska personligen ha tagit emot meddelandet från Putin i ett telefonsamtal nyligen där han uttryckt önskemål att delta “om situationen är möjlig”.

– Men om inte kanske kan ber om att få göra det digitalt istället, säger han på en pressträff på Bali enligt Reuters.

Utesluter inte möte

Bland G20-länderna ingår USA och Vita huset uppgav förra veckan att man jobbar på att få till ett möte mellan fyra ögon mellan Joe Biden och Kinas ledare Xi Jinping.

Huruvida den amerikanska presidenten vid samma tillfälle kommer att sätta sig ned och tala med Putin “beror på”.

– Jag har ingen avsikt att träffa honom. Men om han kommer fram till mig på G20-mötet och säger att han vill prata om frigivningen av Brittney Griner (fängslad amerikansk basketstjärna i Ryssland, red. anm.) skulle jag träffa honom. Jag menar, det skulle bero på, uppgav BIden i en intervju med CNN i oktober.

Även Zelensky inbjuden

Ukraina ingår inte i G20, men bjöds redan i somras in till G20-toppmötet i Indonesien som går av stapeln 15 november.

Det spekulerades redan då om den ukrainska presidenten Volodymyr Zelensky då s kulle träffa Putin för första gången sedan Moskva inledde sitt brutala anfallskrig den 24 februari.

– Zelensky är en oumbärlig del av alla sammankomster nu. Tydligen, i intervallerna mellan att få instruktioner från Washington, är han glad över att få hålla tårfyllda tal oavsett format, kommenterade den ryska utrikesministern Sergej Lavrov möjligheten enligt nyhetsbyrån TASS.

Säger blankt nej

Zelensky satte dock själv stopp för de spekulationerna förra veckan när han sade blankt nej till att delta om Putin dyker upp på mötet.

– Min och Ukrainas personliga ståndpunkt är att om redaren för Ryska Federationen deltar, då kommer inte Ukraina att delta, sade han på en presskonferens enligt Politico.

Alla medlemmar

G20 är en grupp som består av 19 större ekonomier plus EU. Flera länder, till exempel Sverige, ingår inte i gruppen men har ett indirekt deltagande genom att vara medlem i EU.

Följande medlemmar ingår i G20:

Argentina
Australien
Brasilien
Europeiska unionen
Frankrike
Indien
Indonesien
Italien
Japan
Kanada
Kina
Mexiko
Ryssland
Saudiarabien
Storbritannien
Sydafrika
Sydkorea
Turkiet
Tyskland
USA

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen