JUST NU: Hårda reaktioner på regeringens budget

2022 11 08

Reaktionerna strömmar in från opposition och experter efter att regeringen presenterat sitt budgetförslag.

En som reagerat är V-toppen Clara Lindholm, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholm stad. Hon riktar skarp kritik mot att regeringen inte tagit hänsyn till önskemålet från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, om höjda riktade statsbidrag med 20 miljarder.

Ökningen om 6 miljarder räcker inte, menar hon.

– Jag är i chock, rent ut sagt. Regeringen höjer statsbidragen till kommuner och regioner med 6 miljarder. Med dagens prisökningar hade det behövts minst 20 miljarder bara för att hålla samma nivå på välfärden som idag. Ett stålbad utan dess like väntar landets kommuner, framhåller Lindholm på Twitter.

Budgetens vinnare

Flera ekonomer pekar på att budgeten innehöll få överraskningar och överlag väldigt få åtgärder som hjälper hushållen här och nu.

– Den som väntade på något gott får vänta ett tag till, regeringens höstbudget innehöll inget direkt lördagsgodis. Vinnare är till exempel de som jobbpendlar, går på a-kassa, lyfter bostadsbidrag eller ska installera solceller, kommenterar Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, också på Twitter.

"Kunnat presenteras av S"

Även bland moderata profiler har budgeten väckt kritiska röster.

– Budgeten hade lika gärna kunnat presenteras av en S-regering. Inga reformer. Ingen större nedskärning av ineffektiva subventioner. Den som jobbar och inte kör bil kan till och med få högre skatt, uttrycker MUF:s tidigare förbundsordförande på samma plattform.

"Slaktar klimatet"

Miljöpartiets ena språkrör Per Bolund har också svingat mot regeringen på sociala medier. Han är kritisk till vad han upplever som bortprioriteringar av klimatet. 

– Det är tydligt att klimat- och miljöslakten är inledd. En tredjedel av reformutrymmet går till ökade fossila subventioner. Det är nästan lika mycket som klimatbonusen för bilar kostar – som regeringen slopar med motiveringen att den är för dyr. Det handlar om prioriteringar, twittrar MP-ledaren.

Prioriterar "det riktigt viktiga"

Enligt regeringen har man i budgeten valt att prioritera “det viktiga” först, vilket skulle förklara att budgeten inte bjuder på några större överraskningar. 

En stor anledning är det oroliga säkerhetsläget runtom i Europa.

– För första gången på tolv år presenterar regeringen en budget som som har majoritet i riksdagen. Det behövs i oroliga tider. Vi har valt att lösa det riktigt viktiga först; stötta hushållen i tuffa tider och att satsa på brottsbekämpning, försvar och välfärd, framhäver närings- och energiminister Ebba Busch (KD) på sociala medier.

"Värre innan det blir bättre"

På en presskonferens betonade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att det "kommer att bli värre innan det blir bättre".

– Pessimismen hos svenska hushåll har inte varit så här stor på väldigt, väldigt länge, säger Svantesson.

– Det finns också stor osäkerhet kring inflationen. Om riksbanken kommer tvingas gå hårdare fram med räntehöjningar så kommer det att påverka konjunkturen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

Chipsjätten OLW ger besked om en ny åtgärd till kunderna.

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen


1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen