JUST NU: Riktar skarp kritik mot regeringens Natohantering

2022 11 07

Utrikesminister Tobias Billström (M) tog i helgen avstånd från den kurdiska milisen i Syrien YPG och deras politiska gren, partiet PYD.

– Vi tycker att det finns en tvivelaktighet och problematik när det gäller dem som skadar vårt förhållande till Turkiet. Det är viktigt att man klargör att det inte kommer att finnas några tvivelaktiga kontakter och det får inte finnas någon osäkerhet i det här samröret, sa den nytillträdde utrikesministern i SR Ekots Lördagsintervju. 

YPG och PYD har tidigare stöttats av Sverige. Organisationerna har även länge varit Nato och USA:s allierade i kampen mot terroristorganisationen IS i Syrien.

"Inget nytt"

Statsminister Ulf Kristersson (M) backade upp Tobias Billströms uttalande.

I en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon betonade han att utrikesministerns besked inte är ”något nytt”. Avståndstagandet från de kurdiska organisationerna är en del av avtalet mellan Sverige, Finland och Turkiet, betonade statsministern.

– Det finns en för nära koppling mellan de här organisationerna och PKK som är en terrorlistad organisation av EU för att det ska vara bra för relationen mellan oss och Turkiet. Vi ska inte ha politiska samarbeten med organisationer som står så nära PKK, sa Kristersson till TV4.

Kritiken: Följer inte överenskommelsen

Magdalena Andersson (S) var statsminister när Sverige undertecknade avtalet med Turkiet.  

Hon anser att regeringen på ett olämpligt sätt går längre än vad överenskommelsen kräver, rapporterar DN.

– Det Billström sade i Lördagsintervjun är ingenting som följer av den överenskommelsen. I den står ingenstans att man ska ta avstånd från de organisationerna. Det är något annat som den här regeringen gör. Andra Natoländer använder inte heller de orden som han gör, säger Magdalena Andersson till tidningen.

Kritiserar kärnvapenutspel

S-ledaren kritiserar även regeringen för de senaste uttalandena om en potentiell utplacering av kärnvapen på svensk mark vid ett framtida Natomedlemskap.

Försvarsminister Pål Jonsson (M) kunde inte utesluta  ett sådant scenario när han fick frågan i slutet av förra veckan. 

– Vi befinner oss i ansökningsprocessen, den har vi påbörjat hand i hand med Finland i våras. Då är det rimligt att vi har samma förhållningssätt och inte börjar med en massa förbehåll, sa Pål Jonsson till SR och tillade: 

– Vi vill bli medlemmar så fort som möjligt. Det innebär att vi måste stå upp för det som är kärnan i Nato. Den innefattar både avskräckning med konventionella medel, men också med kärnvapen. Det står vi upp för.

Uttalandet förvånar Magdalena Andersson.

– Det är väldigt tydligt att när vi har blivit medlemmar ska vi göra en likadan deklaration som Norge och Danmark har gjort, om att vi inte vill ha kärnvapen och fasta baser på svensk mark. Här är det viktigt att regeringen förtydligar att man står fast vid den ståndpunkten, säger Magdalena Andersson till DN.

LÄS MER: ÖPPNAR FÖR KÄRNVAPEN 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen