UKRAINA: Oroväckande tecken från slagfältet

2022 11 07

Ryssland planerar att fortsätta sitt brutala anfallskrig mot Ukraina under en längre tid.

Den slutsatsen drar The Guardians Peter Beaumont i en stor analys av Kremls samarbete med två diktaturer – Iran och Nordkorea.

Den ryska arméns sinande vapenlager har tvingat Moskva att vända blicken söderut.

Iran har försett Kremls styrkor med hundratals drönare som flitigt används i terrorbombningar av ukrainska städer. Men det räcker inte. Diktator Putin och hans regim behöver och vill ha mer hjälp.

Moskva uppges därför ha kontaktat den nordkoreanska regimen och bett om stora mängder artilleriammunition, uppger The Guardian med hänvisning till amerikanska underrättelseuppgifter.

– Ryssland försöker stabilisera sin produktion under vintern genom att fylla på lagren med leveranser från Nordkorea, säger  Jack Watling, forskare vid Royal United Services Institute, till tidningen.

Vita huset bekräftar uppgifterna.

– Vår information tyder på att Nordkorea i hemlighet förser Rysslands krig i Ukraina med ett betydande antal artilleripjäser, samtidigt som de döljer den verkliga destinationen för vapentransporterna genom att försöka få det att se ut som om de skickas till länder i Mellanöstern eller norra Afrika, säger  John Kirby, talesperson för det nationella säkerhetsrådet, enligt The Guardian.

Stärkt samarbete

Moskva använder relationen med Nordkorea för att kunna fortsätta kriga i Ukraina. Regimen i Pyongyang  drar även nytta av det stärkta samarbetet. 

Nordkorea var ett av få länder som godkände Kremls illegala annektering av fyra ukrainska regioner. Som ett tack för hjälpen har Ryssland använt sitt veto i FN:s säkerhetsråd och blockerat nya sanktioner mot Nordkorea.

Flera asiatiska tankesmedjor har även framhållit att Nordkorea kan dra nytta av inkomsterna från vapenleveranserna. Diktaturen uppges febrilt leta efter nya vägar för att införskaffa sig komponenter och material  till sina kärnvapen- och ballistiska missilprogram som är föremål för sanktioner, rapporterar The Guardian.

Nya leveranser väntar

I takt med att relationen med Moskva  har fördjupats har Nordkoreas agression mot närliggande länder eskalerat. De senaste veckan har nordkoreanska stridsflygplan cirkulerat nära den sydkoreanska gränsen och en serie missiluppskjutningar har skakat invånare i såväl Sydkorea som Japan.

– Få tvivlar på att relationen med Ryssland kommer att fördjupas ytterligare med tanke på Moskvas motgångar i Ukraina, understryker The Guardians Peter Beaumont.

Han hänvisar till ett uttalande från Vedant Patel, biträdande talespersonen för USA:s utrikesdepartement.

– Leveranserna (av nordkoreanska ammunition) indikerar att den ryska militären fortsätter att lida av allvarliga försörjningsbrister i Ukraina, delvis på grund av exportkontroller och sanktioner. Vi förväntar oss att Ryssland kommer att försöka köpa ytterligare nordkoreansk militär utrustning framöver, sa Patel på en pressträff.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Många hushåll har fått fel information om elpriset

2025 11 08

Råd om att använda el när priset är som lägst kan bli dyrt.

Nya effekttariffer träder i kraft nästa år, vilket innebär att kostnaden istället styrs av hur mycket el som används samtidigt.

Om flera apparater går på samma gång, som laddning av bilen och matlagning, kan räkningen bli hög trots lågt elpris, rapporterar DN.

Effektavgifter förändrar regler

Under de senaste åren har svenska hushåll ofta uppmanats att använda el när spotpriserna är låga, ofta mitt på dagen.

Men från årsskiftet införs effekttariffer, en typ av elnätsavgift som baseras på hur mycket el som används samtidigt, inte bara på totalförbrukningen.

Det betyder att även om elen verkar billig kan kostnaden bli hög om flera saker körs samtidigt, till exempel laddning av bilen, tvättmaskin, diskmaskin och matlagning.

LÄS MER: “Kan kosta över 4 500 kronor” – viktig uppmaning till bolånetagare

Råden är missvisande

Det är framför allt hushåll som laddar elbilar hemma som kan få obehagliga överraskningar på elräkningen.

Hittills är det främst villakunder hos Ellevio som redan har berörts, men fler elnätsbolag väntas införa liknande avgifter under hösten, och år 2027 ska systemet gälla för alla.

Många hushåll har följt råden att ladda bilen när elpriset är som lägst, men upplevt höga räkningar som ett resultat.

– Detta är obegripligt, att man ska straffas för att man laddar elbilen när priset är som lägst. Det är ologiskt att man inte använder elen när det är stor överskottsproduktion mitt på dagen, säger Roland Müller-Suur som är kund hos Ellevio, till DN.

Villaägarnas Riksförbund kallar systemet “ett dyrt experiment” menar att det inte är rimligt att förvänta sig att genomsnittliga hushåll ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning.

Undvik dyra elräkningar

För att hålla kostnaderna nere bör hushåll sprida ut användningen av el över dygnet och undvika att flera stora apparater går samtidigt.

Smarta timers, automatiska styrsystem, nattladdning och kombination med solceller eller husbatteri kan hjälpa, men kräver planering och teknik.

– Elmarknaden är komplicerad just nu. Priserna kan vara låga samtidigt som effektavgifterna är höga. Det är svårt att fatta beslut, och dessutom är effekttarifferna uppbyggda på olika sätt, säger Thomas Björkström, talesperson på Konsumenternas Elmarknadsbyrå.

LÄS MER: Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

Foto: Svenska kraftnät resp C. Patterson

Text: Redaktionen


Ryssland i krisläge – “ny front” från asiatiskt land

2025 11 08

Ryssland reagerar på ett grannlands växande band till Nato.

Azerbajdzjans närmande till Nato väcker oro i Moskva och skapar spänningar i södra Kaukasus, ett område Ryssland länge betraktat som sin bakgård, rapporterar Newsweek.

Band till Nato stärks

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev har träffat en Nato-delegation för att diskutera militär modernisering och hur landets försvar kan anpassas till alliansens standarder.

– Moderniseringen av landets armé kommer att fortsätta, säger han efter mötet och menar att samarbetet med Nato är en del av den strategin.

Samarbetet mellan Azerbajdzjan och Nato är inte nytt – landet gick redan 1994 med i programmet Partnership for Peace, men de senaste månadernas intensifiering väcker nya geopolitiska frågor.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Moskva varnar

Reaktionerna i Moskva har varit starka.

Ryska militäranalytiker menar att utvecklingen hotar landets säkerhet och inflytande i regionen.

– Natos närvaro i södra Kaukasus skulle innebära att Kaspiska havet inte längre är ett hav av fred. Hoten – både terroristiska och militära – kommer öka kraftigt. Därför kräver Bakus agerande ett lämpligt svar från Moskva, säger Konstantin Sivkov, militärexpert, till den ryska tidningen Vzglyad.

Ryssland fruktar att Azerbajdzjans växande samarbete med väst kan leda till att Nato får fotfäste vid dess södra gräns, något som Kreml beskriver som en ”ny front”.

Flera ryska kommentatorer varnar för att Azerbajdzjan på sikt kan ersätta sovjettidens militära struktur med Nato-modeller och börja köpa västerländska vapen.

Oroligheterna förstärks av ett fredsavtal mellan Azerbajdzjan och Armenien, undertecknat i Washington i augusti.

Kraftig balansgång

Trots spänningarna vill Azerbajdzjan undvika en öppen konfrontation med Moskva.

Landet är en viktig handelspartner för Ryssland och kontrollerar en nyckelrutt i det internationella nord-sydliga transportnätet mellan Ryssland och Iran.

Men Baku stärker samtidigt banden till väst för att minska sitt beroende av Kreml.

– Azerbajdzjan ser sig självt som en betydande regional makt som står starkare när det är fritt från Kremls politiska bojor. Och det finns inte mycket Ryssland kan göra åt det, säger Emil Avdaliani, expert på internationella relationer.

LÄS MER: Nytt Tomahawk-besked – direkt från Zelenskyj

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen