Så mycket krävs om kriget kommer

2022 10 31

Det krävs investeringar på 27 miljarder om året för att stärka det civila försvaret i Sverige.

Det fastslår Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport till regeringen. Enligt myndigheten handlar det om allt från säkrare sjukhus till lager med nödvändiga produkter inför och under nästa försvarsperiod, 2026-2030.

– Rapporten är ett underlag för regeringens arbete med att öka tempot i totalförsvarsplaneringen, framhåller MSB.

I maj lämnade myndigheten en första rapport till den dåvarande S-regeringen. I den första delen av regeringsuppdraget begärde MSB 6,2 miljarder. Dagens summa är nästan fyra gånger så stor.

– Det behövs en genomgripande omställning för att åstadkomma ett modernt civilt försvar. Totalsumman är en kostnadsuppskattning av förslagen och ett underlag för politiska avvägningar och beslut. Vi flaggar även för att ytterligare kostnader tillkommer för att lösa ut förslag från kommande utredningar om befolkningsskydd och försörjningsberedskap, säger Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för MSB.

Flera förslag

MSB:s rapport fokuserar på åtgärder för att stärka det civila försvarets förmåga vid höjd beredskap och krig. Drygt 70 myndigheter har inkommit med underlag till rapporten.

– Svenska myndigheter har även identifierat nödvändiga investeringar för att åtgärda grundläggande sårbarheter, bland annat i infrastruktur som vatten och avlopp, el, telekommunikationer och transporter, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Viktigaste förslagen

Följande förslag är extra viktiga enligt MSB:

Kommuners och regioners beredskap: bland annat för räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, vatten och avlopp, kollektivtrafik, kommunal energiförsörjning samt hälso- och sjukvård.
Ett återupprättande av investeringsprogrammet sjukvårdens säkerhet i kris och krig (SSIK)
Grundläggande robusthet och säkerhet hos ett stort antal nationella myndigheter med beredskapsansvar, bland annat skyddade och alternativa ledningsplatser, säkra kommunikationer och rådighet över fastigheter med högt ställda krav på säkerhet och robusthet.
Inrättande av beredskapslager för att säkerställa bland annat livsmedelsproduktionen, sjukvårdens försörjning samt industrins försörjning
Den grundläggande robustheten hos viktig infrastruktur som vatten och avlopp, energiförsörjning och el, elektroniska kommunikationer och transporter. System behöver system göras redundanta och robusta för att klara ett väpnat angrepp.
Att stärka den allmänna försvarsviljan

Natomedlemskap

En aspekt som påverkat MSB:s begäran är Sveriges pågående ansökan till Nato.

– Ett svenskt Natomedlemskap kommer kräva att det civila försvaret anpassas till nya krav och förutsättningar. Det civila försvarets planeringsprocesser, arbetet med säkerhetsskydd och arbetet med att utveckla förmågan till värdlandsstöd är några av de områden som kommer att beröras, framhåller MSB och tillägger att ett Natomedlemskap även kommer att kräva ökade personalkostnader och högre krav på teknisk anpassning.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ryssland hävdar: överens med USA om Ukraina – stor förvirring råder

2025 11 10

Igår gick Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med att han är redo att träffa den amerikanska motsvarigheten Marco Rubio.

I samma veva framhöll Lavrov att Ryssland inte kommer att ge upp det som landet ser som sina viktigaste villkor för att få ett slut på kriget i Ukraina.

– Det är viktigt att diskutera den ukrainska frågan och driva den bilaterala agendan framåt, säger Lavrov enligt Reuters.

Men ett besked från den ryska ministern har orsakat stor förvirring, rapporterar Iltalehti.

Talade "osammanhängande"

Enligt den finska tidningen talade Lavrov “osammanhängande” och påstod att det finns ett avtal som ingen annan verkar ha hört talas om.

Lavrov påstår att Ryssland väntar på bekräftelse på att den “överenskommelse” som nåddes mellan Vladimir Putin och Donald Trump vid toppmötet den 15 augusti i Alaska fortfarande gäller.

– Ingen oberoende källa har bekräftat existensen av det påstådda avtalet som Lavrov nämner, och inte heller Vita huset har kommenterat det, skriver Iltalehti.

Rysslands krav

Den ryska utrikesministern hävdar att den så kallade “överenskommelsen” består av villkor som Putin gick fram med i somras, samt förslag från Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff.

Vid den aktuella tidpunkten hade Ryssland krävt att Ukraina skulle ge upp ambitionen om att gå med i Nato. Kreml krävde också att Ukraina skulle dra tillbaka sina trupper från de av Ryssland olagligt annekterade regionerna Donetsk, Luhansk, Kherson och Zaproizhzhia.

– Enligt Sergej Lavrov väntar Ryssland på bekräftelse av den påstådda “överenskommelsen” mellan Putin och Trump, uppger Iltalehti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Amerikanska vapen till Ukraina stoppas

Uppgifter: förtroendet förbrukat

Förra veckan kom uppgifter om att den ryska utrikesministerns förtroende hos Putinregimen ska vara förbrukat.

Bland annat ska ett missat möte i Rysslands säkerhetsråd ha varit en av anledningarna till att Lavrov hänger löst, enligt RBC-Ukraine.

Men det missade mötet är inte den enda förändringen.

Lavrov petas också från sin roll som chef för den ryska delegationen vid det kommande G20-mötet i Sydafrika.

– Kremls talesperson Dmitrij Peskov har meddelat att delegationen i år kommer att ledas av biträdande stabschef Maksim Oresjkin, uppger tidningen.

– Enligt Peskov var det Putin som fattade beslutet att utnämna Oresjkin.

LÄS MER: Natochefen varnar Putin – ”Det får aldrig hända”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kan svartlistas – direkt varning utfärdad till Norge

2025 11 10

Den norska oljefonden kan svartlistas.

Det är beskedet från den amerikanska delstaten Florida.

I ett officiellt varningsbrev till den norska finansministern Jens Stoltenberg framhålls att den statliga pensionsfonden kan hamna på Floridas bojkottlista, rapporterar norska E24.

Anledningen är att oljefonden avyttrat elva israeliska företag och uteslutit sex företag med kopplingar till Västbanken och Gaza, vilket går emot Floridas krav på att investeringsbolag i delstaten inte får delta i bojkotter eller samarbeta med företag som bojkottar Israel.

Kravet har införts av guvernören och tidigare republikanske presidentkandidaten Ron DeSantis.

Kan hamna på listan

Det är förvaltningsmyndigheten Florida Board of Administration, SBA, som formellt har varnat Jens Stoltenberg om att oljefonden kan komma att hamna på listan över “granskade företag eller andra enheter som bojkottar Israel”.

– SBA har rätt att sälja, dra tillbaka, avyttra eller dra tillbaka alla värdepapper i ett företag eller annan enhet från fonden inom 12 månader, om de hamnar på listan. Er enhet kan hindras från att ta emot framtida kontrakt eller tilldelningar från delstaten Florida, framhålls i brevet enligt den norska affärstidningen, som tagit del av innehållet.

Uppmanar Stoltenberg

I brevet definieras bojkott som att “vägra att göra affärer med, avsluta affärsverksamhet med eller vidta andra åtgärder som begränsar kommersiella band med Israel, eller personer eller enheter som gör affärer i Israel eller i territorier som kontrolleras av Israel på ett diskriminerande sätt”.

Nu uppmanas Stoltenberg av myndigheten i Florida att försäkra att oljefonden inte ägnar sig åt vad de anser vara just “bojkotter”.

– Brevet har mottagits och kommer att behandlas på vanligt sätt inom departementet, bekräftar kommunikationsrådgivare Celine Augdal på norska finansdepartementet, enligt E24.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Vill ändra det etiska regelverket

Förra veckan meddelade Jens Stoltenberg att Norge ska riktlinjerna för oljefonden. Etikrådet, som rekommenderar vilka bolag eventuellt ska uteslutas från fonden, ska enligt förslaget stängas av till dess att ett nytt etiskt regelverk är på plats.

Förslaget har orsakat massiv kritik både bland regeringens budgetpartners och oppositionen.

LÄS MER: "Ett svek" – raseri mot Jens Stoltenberg

Foto: Nato resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen