FN VARNAR: På väg mot global katastrof

2022 10 27

En ny rapport från FN fastslår en ödesdiger utveckling.

Torsdagens rapport från miljöprogrammet Unep konstaterar dystra nyheter.

Världens åtgärder är otillräckliga och långt ifrån målen att begränsa den globala uppvärmningen.

– Globala och nationella klimatåtaganden når sorgligt nog inte förväntningarna. Vi är på väg mot en global katastrof, säger FN:s generalsekreterare Antonio Guterres, rapporterar TT.

2,8 grader varmare

Rapporten belyser att den nuvarande klimatpolitiken kommer leda världen till en ökning på 2,8 grader Celsius i snitt detta århundrade.

Rapporten förklarar också att om de nuvarande politiska löftena skulle infrias så skulle det istället leda till en ökning på mellan 2,4 och 2,6 grader Celsius.

FN:s mål är att temperaturhöjningen ska hålla sig under två grader.

Möte i november

Representanter från regeringar runt om i världen kommer mötas i klimattoppmötet COP27 i Egypten i början av november.

Mötet kommer att ägnas åt diskussioner kring hur världen ska nå en temperaturhöjning på max två grader, men allra helst en och en halv grad, skriver Al Jazeera.

Det senaste mötet hölls i Glasgow förra året.

Krävs handling

För att nå målet på en och en halv grads ökning måste de årliga utsläppen minskas med 45 procent jämfört med prognoser baserade på nuvarande politik.

Det skulle krävas investeringar på mellan fyra och sex biljoner dollar per år, enligt FN:s rapport.

– Vi behöver klimatåtgärder på alla fronter, och vi behöver det nu, skriver Antonio Guterres på Twitter.

“Vi hade vår chans”

Uneps verkställande direktör Inger Andersen har uttalat sig om rapporten.

– Vi hade vår chans att göra stegvisa förändringar, men den tiden är över. Endast en fundamental förändring av våra ekonomier och samhällen kan rädda oss från den accelererande klimatkatastrofen, säger hon enligt Al Jazeera.

Rapporten från FN tydliggör även att vissa länder inte ens avgett löften om att göra tillräckligt.

Den påvisar även att det är i synnerhet de rikare förorenande nationerna som behöver göra mer.

Foto: M. Newbry

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen