Stor ilska mot V – omdiskuterad profil tilldelas tung post

2022 10 25

En av de V-politiker som demonstrerade med bland annat PKK-flaggor under Almedalsveckan i somras får nu posten som ordförande i civilutskottet. Det kritiseras av bland andra Moderaterna.   

I somras, under politikerveckan i Almedalen, demonstrerade företrädare för Vänsterpartiet med flaggor från de omdiskuterade organisationerna YPG, PKK och YPJ.

Det orsakade ramaskri från andra partier mot partiet i allmänhet och de som demonstrerade i synnerhet.

– Det är ett klart och tydligt störningsmoment i diskussionerna, underströk Ann Linde återigen till journalister häromveckan.

Tung post till V-politiker

Nu får en av dem, Malcolm Momodou Jallow, posten som ordförande i civilutskottet.

Det berättar Expressen.

Företrädare för M framhåller det olämpliga i V:s utnämningen:

– Vi har demonstrations- och yttrandefrihet i Sverige, men som ledande företrädare i Sveriges riksdag ska man också använda omdöme, påpekar Hans Wallmark, moderat riksdagsledamot med lång erfarenhet från utrikes- och säkerhetspolitik, för tidningen, och menar att detta kan försvåra anslutningsprocessen till Nato ytterligare.

Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets partiledare, har understrukit att V-medlemmarnas agerande inte var avstämt med henne, men har å andra sidan inte fullt ut tagit avstånd från aktionen.

Även kritik från tidigare statsminister

Även Magdalena Andersson underströk i ett tidigt skede det olämpliga i att använda de här organisationernas flaggor:

– Jag kan säga så här, Vänsterpartiet har riksdagsledamöter som har stått och viftat med PKK-flaggor. Det är inte så man bygger regeringsduglighet, sa den nyss avgångna statsministern till GP före valrörelsen.

FAKTA OM UTSKOTTEN

Det finns 15 utskott som arbetar med olika frågor I varje utskott sitter 17 ledamöter.  Varje utskott är som en liten riksdag. Partierna har platser i utskotten efter hur många platser de har i riksdagen.

Utskotten har möten varje vecka.  Då får inte allmänheten eller media vara med.

Källa: Riksdagen

Foto: Daniel Riazat (V) Instagram

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen