Ny teori om Sveriges grova brottslighet – och två möjliga lösningar

2022 10 23

De gängkriminella i Sverige är extremt lättkränkta och det kan i sin tur innebära att det finns oväntade möjligheter att bekämpa brottsligheten.

Det är kontentan av en teori av författaren och juristen Jens Lapidus som framhåller att grovt kriminella i Sverige har speciella egenskaper jämfört med andra länder i Europa.

Skjuter efter kränkning

Jens Lapidus poängterar att hans egen bild är att skjutningarna ofta handlar om bråk mellan enskilda individer snarare än breda konflikter.

– De rör sällan uppgörelser kring övergripande frågor om narkotikahandel eller territoriell indelning. I stället handlar de om enskilda personer som upplever sig kränkta, framhäver Jens Lapidus i en text i DN i dag.

Under rubriken ”Varför är svenska gängkriminella så lättkränkta?” berättar Lapidus om sin erfarenhet av unga kriminella.

Matvanor och träning

– När jag var verksam som advokat träffade jag många klienter första gången när de bara var femton år gamla.  

– Brotten de stod åtalade för var relativt bagatellartade, men några år senare hade åtalspunkterna blivit betydligt allvarligare.

Under hans samtal med ungdomarna framträdde en avslöjande bild av utvecklingen.

– I isoleringen som rådde uppstod ibland samtal om annat än rättegången i sig. Det kunde röra matvanor och träning, tro och familj, film och litteratur.

Privatiseringar eller integration

– De var ännu inte fyllda arton, men jag tänkte på elitsoldater, killar som först bryts ner för att sedan byggas upp som nya, tuffare och farligare män.

Avseende frågan hur man ska motverka det växande gängvåldet i Sverige konstaterar Jens Lapidus att man de senaste åren skärpt en rad straff och det nu är på gång nya åtgärder som Regeringen Kristersson och M-KD-SD-L-styret tänker införa.

Lapidus diskuterar kring att en del tror att orsaken till problemen är nedskärningar, privatiseringar och ökade klyftor medan andra framhåller hög invandring och misslyckad integration.

– Jag tror emellertid att det mest unika i situationen är hur känsliga våldsverkarna är, framför Jens Lapidus i DN.

Klick i sociala medier

– En extrem manlighetsnorm tycks ha växt fram i delar av Sveriges ungdomsgrupper.

– Ett förlupet ord, en för lång blick, ett felaktigt klick på sociala medier kan upplevas som en kränkning som måste besvaras med våld, menar Lapidus.

– I Sverige är männen i de gängkriminella kretsarna oerhört mycket mer lättkränkta än sina gelikar i andra jämförbara länder.

När Jens Lapidus söker svar på varför Sverige drabbas av så många skjutningar poängterar han att fattigdomen, rasismen eller narkotikabranschen sannolikt inte skiljer sig så mycket åt mellan Sverige och andra länder.

– Det har med de bräckliga männen att göra.

Protestmaskulinitet

– Den giftiga maskuliniteten, hypermachisimo, är det egentliga skälet till varför Sverige toppar listorna på skjutningar, framhåller Jens Lapidus som i DN-texten även lyfter fram olika litterära källor, forskning och intervjuer.

Han frågar sig om de moderniserade mansnormerna i Sverige kan ha ökat klyftan till gängens hypermaskulina inställning.

– Sverige har kanske varit naivt, inte förstått allvaret i den så kallade protestmaskuliniteten.

Sverige jämfört med Tyskland

Lapidus indikerar att kulturella skillnader kopplat till utländska patriarkala tankesystem inte tycks vara den enda orsaken.

– Stora grupper med rötterna i dessa system finns även i andra länder, till exempel i Tyskland och Frankrike, utan att kränkthetskänsligheten blivit lika ultrahög där.

– Sverige ska aldrig skämmas för de landvinningar vi har åstadkommit på jämställdhetsområdet, understryker Jens Lapidus.

Två möjliga dellösningar

Samtidigt förklarar han att dellösningar kan ha kopplingar just till synen på manlighet.

– Måhända kan satsningar på kampsport eller militärtjänstgöring vara en del av lösningen: aktiviteter som premierar traditionellt manliga dygder som styrka och handfasthet, utan att vara toxiska.

I texten i DN betonar han även att det krävs mycket mer än så och att det inte finns några enkla lösningar.

Foto: L. Villasmil

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

  1. Katten får gott om träning
  2. Det hjälper kattens mentala hälsa
  3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
  4. Naturen är en stor kattlåda
  5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen