Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Nu kommer kritik mot Ulf Kristersson för att den nya regeringen saknar ett renodlat miljödepartement.

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985  Ingvar Carlsson (S)

1986  Birgitta Dahl (S)

1991  Olof Johansson (C)

1994  Görel Thurdin (S)

1994  Karl Erik Olsson (C)

1994  Anna Lindh (S)

1998  Kjell Larsson (S)

2002  Lena Sommestad (S)

2006  Andreas Carlgren (C)

2011  Lena Ek (C)

2014  Åsa Romson (MP)

2016  Karolina Skog (MP)

2019  Isabella Lövin (MP)

2021  Per Bolund (MP)

2021  Annika Strandhäll (S)

2022  Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen