Frän kritik mot Kristersson

2022 10 19

Nu kommer kritik mot Ulf Kristersson för att den nya regeringen saknar ett renodlat miljödepartement.

Knappt har ekot från de nya ministernamnen och de olika departementens titlar och uppgifter klingat ut förrän det kommer frän kritik mot ett av dem – eller snarare borttagandet av ett av dem som funnits i flera ministärer, nämligen miljödepartementet.

En av dem som ger sig in i kritikerkören är ministern som var med och etablerade departementet.

– När jag blev miljöminister 1987 var detta en underminister i jordbruksdepartementet, men jag krävde ett självständigt miljödepartement och fick igenom det med dåvarande statsminister Ingvar Carlsson, poängterar Birgitta Dahl för SVD och kallar det för ”väldigt illavarslande” och ”uruselt”.

Miljö på nytt departement

Ansvaret att ta hand om miljöfrågorna landar i den nya departementsfördelningen på klimat- och näringslivdepartementet.

För det ansvarar Ebba Busch (KD) som blir energi- och näringsminister och Romina Pourmokhtari (L) som blir klimat- och miljöminister.

Där ska alltså miljöfrågan tas in.

Förutom Dahl kommer även Per Bolund, tidigare miljöpartistisk miljö- och klimatminister, med ris för regeringen Kristerssons beslut.

– Det är en väldigt tydlig signal att man helt enkelt värderar ner miljö- och klimatarbetet på ett oerhört dramatiskt sätt, framhåller han till tidningen.

Och tillägger han:

– Det är flera årtionden av arbete i miljödepartementet som riskerar att grusas.

Kritik från miljöorganisation och forskare

Det kommer även tuff kritik från utanför politiken.

– Att miljödepartementet avvecklas som eget departement och i stället hamnar under näringsdepartementet är bekymmersamt, poängterar Naturskyddsföreningens Johanna Sandahl, för Expressen.

Och med anledning av Ulf Kristerssons ord i regeringsförklaringen att Sverige blev ”en av världens första, nästan helt fossilfria industrinationer” på 1970-talet, får klimatforskaren Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid Uppsala universitet, att frustrerat utbrista till DN:

– Det är verkligen helt fel. Sverige är absolut inte fossilfritt ännu på flera decennier, vi är inte ens nästan fossilfria.

MILJÖMINISTRAR GENOM ÅREN

1985 Ingvar Carlsson (S)

1986 Birgitta Dahl (S)

1991 Olof Johansson (C)

1994 Görel Thurdin (S)

1994 Karl Erik Olsson (C)

1994 Anna Lindh (S)

1998 Kjell Larsson (S)

2002 Lena Sommestad (S)

2006 Andreas Carlgren (C)

2011 Lena Ek (C)

2014 Åsa Romson (MP)

2016 Karolina Skog (MP)

2019 Isabella Lövin (MP)

2021 Per Bolund (MP)

2021 Annika Strandhäll (S)

2022 Romina Pourmokhtari (L)

Foto: A. Adolfsson

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 05

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen

Kundflykt från Lidl – därför har 50 000 kunder lämnat

2025 11 06

Lidl tappar i förhållande till sina konkurrenter.

Under det senaste året har lågpriskedjan tappat många kunder till konkurrerande kedjor.

– Lidl har förlorat 50 000 kunder på ett år, säger marknadsundersökningsföretaget Yougovs analytiker Fredrik Bendz, till Dagligvarunytt.

Och det är inte bara kundantalet som har blivit lägre, utan även snittsummorna som folk handlar för.

Detta ligger bakom

Lidls nedåtgående trend sammanfaller med optimismen hos svenska hushåll, efter att Riksbankens räntor har sänkts och att matpriserna har börjat röra sig neråt på vissa varor.

Att folk har mer pengar kvar i plånboken kan vara det som gör att lågpriskedjan nu tappar kunder, då fler har råd att handla hos andra kedjor.

– Min analys är att Lidl helt enkelt förknippas så starkt med pris. Nu när folk börjar lätta på plånboken ser det ut att drabba Lidl, säger Fredrik Bendz.

Effekt på övriga priser

I början av hösten kom en rapport från Matpriskollen som visar att närvaron av lågprisbutiker pressar ner priserna hos närliggande butiker också.

Butiker i närheten av en lågprisbutik tvingas ofta att hålla nere sina priser för att inte tappa kunderna till det billigare alternativet.

– Man behöver inte ens börja handla i den butiken för att få det bättre. Rapporten pekar på att priset ändå kommer sjunka i de andra butikerna, hävdar Matpriskollens vd Ulf Mazur, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

Toppbetyg för matkassen

Många kunder väljer Lidl på grund av butikernas låga priser.

Men kedjan har också fått beröm för kvaliteten på sina varor.

I ett blindtest nyligen fick Lidls matkasse toppbetyg och utsågs till Sveriges godaste, enligt Aftonbladet.

Testet omfattade många basvaror och vardagsklassiker.

– Vi är väldigt glada över att våra vardagsvaror får så fina omdömen. Det här är ett kvitto på att vi lyckas leverera både smak och kvalitet i det som svenskarna äter mest av, sade Robert Stekovic, inköps-och marknadsdirektör på Lidl Sverige, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik tvingas till akut åtgärd – kunder skräms bort

Foto: Krzysztof Przybylak

Text: Redaktionen