SVERIGE: Tackade nej till ministerpost

2022 10 18

Ulf Kristersson (M) har offentliggjort ministrarna i sin nya regering, där finns inte Carl Bildt med i bilden.

Under tisdagen presenterade Sveriges nya statsminister Ulf Kristersson sin regering.

Med i bilden finns inte Carl Bildt, som valt att tacka nej till en ministerpost.

– Det finns annat man kan göra, säger han enligt Expressen.

Het kandidat

Carl Bildt var inför ministerfördelningen ett av de hetaste namnen på papperet.

73-åringen, som tidigare varit både statsminister och utrikesminister i moderatledda regeringar, valde dock att avstå från en roll under Ulf Kristersson.

– Det fördes ett resonemang, men jag har varit tydlig med att det här var inte... det jag tyckte var bäst. Det finns annat man kan göra, säger han i Studio P1.

Inte igen

Bildt förklarar att han inte ämnar vara del av den nya regeringen trots sin erfarenhet i området.

– Jag har som en av mina principer att inte göra samma sak två gånger. Det finns många andra sätt på vilka man kan hjälpa en regering. Det kommer vara så för denna regering också, säger han enligt Aftonbladet.

Han var Sveriges statsminister mellan 1991 och 1994 och var även utrikesminister under Fredrik Reinfeldts regering mellan 2006 och 2014.

Orolig inför framtiden

Bildt understryker att kriget i Ukraina blir den tydligaste fokuspunkten för svensk utrikespolitik framöver.

– Stödet till Ukraina, både militärt och finansiellt blir nödvändigt, för vi har ett krig i Europa. Det är farliga år vi står inför och det måste stå i fokus.

Den tidigare statsministern har bland annat varit medlare i krigen i Jugoslavien, och verkat som EU:s höga representant för Bosnien och Hercegovina mellan 1995 och 1997.

Han blev ny utrikesminister

I Carl Bildts frånvaro utnämndes Tobias Billström (M) till Sveriges nya utrikesminister.

Med Billström i den rollen väntas Sverige prioritera närområdet i utrikespolitiken.

– Det är där fokuset kommer att ligga under de kommande åren. Det är det som är vår region och där vårt land finns och det är naturligt att tyngdpunkten ligger här, säger han enligt Aftonbladet.

Foto: Moderaterna

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen