Nytt ryskt hot efter dagens attacker

2022 10 10

Under måndagen har Ryssland avfyrat mer än 80 robotar mot åtminstone tio städer i Ukraina.

Minst elva personer har dödats.

Enligt Vladimir Putins föregångare Dmitrij Medvedev är dagens attacker bara början.

– Första akten är genomförd, skriver Medvedev på sina sociala medier enligt Moscow Times.

Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tillade att Rysslands mål är att  ”förstöra Ukrainas politiska regim”.

Avfyrats från Belarus

Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten har ryska styrkor avfyrat över 80 robotar mot städer i hela landet – från Lviv i väst till Charkiv i öst.

Ukraina uppger även att Ryssland har använt iranska drönare som avfyrats från grannlandet Belarus.

Under måndagen meddelade Belarus diktator  Alexandr Lukasjenko att han gett order om att belarusiska och ryska soldater ska bilda en ny regional styrka som utplaceras vid gränsen mot Polen och Ukraina.

Belarus och Iran - två grymma diktaturer - är Rysslands närmaste allierade i det brutala anfallskriget mot Ukraina.

Samtidigt varnar Lukasjenko för att Ukraina förbereder en attack mot Belarus.

– Jag har redan sagt att Ukraina inte bara överväger, utan planerar attacker på Belarus territorium. Naturligtvis behöver ukrainarna absolut inte göra detta. 

– Varför skulle de behöva öppna en andra front vid vår södra gräns som är deras norra gräns? Detta är galenskap utifrån en militär synvinkel. Ändå har processen börjat. De pressas av sina beskyddare att släppa lös ett krig mot Belarus för att dra in oss i konflikten, säger Lukasjenko enligt den statliga nyhetsbyrån Belta.

Vill undvika att skicka soldater

Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och militärstrateg vid Försvarshögskolan, är det troligt att Lukasjenko febrilt arbetar för att undvika ett militärt deltagande i kriget.

Samtidigt pressas han av sina allierade i Moskva.

–  Jag tror att Lukasjenko fortsätter att gå en slags balansgång där man undviker att sätta in soldater i Ukraina, säger Joakim Paasikivi till DN.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen