UPPGIFTER: Marinen på okänt uppdrag

2022 10 05

Nu kommer nya uppgifter om var två av Marinens fartyg befann sig under söndagen, dagen innan gasläckorna.

Att svenska marinens fartyg befann sig i vattnen runt gasläckorna på Nord Stream 1 och 2 redan två dagar innan de utsattes för attentat var känt. 

Nu rapporterar DN att man har fått bekräftat från Kustbevakningen att fartygen därefter, under söndagen, styrde mot den ryska exklaven Kaliningrad. 

– Jag kan bekräfta att vi har haft fartyg på plats där, säger marinens presschef Jimmie Adamsson, till tidningen.  

Fåordig kring fartygens position 

Han är fåordig kring vad som föranledde fartygen att styra i den riktningen. 

– Vi rör oss runt i Östersjön. Ibland är vi där, ibland är vi på andra ställen. Eventuella kopplingar eller underrättelser är inget vi kan kommentera, säger han till tidningen. 

Det är studier av data från tjänsten Marine Traffic som ger vid handen att fartygen rört sig i området. 

Informationen kommer dagen efter att Kustbevakningen informerat om att gasutsläppen ökar, trots prognosticerade uppgifter om motsatsen. 

Märklig ökning 

Helt riktigt är att det större utsläppet, från Nord Stream 1, avstannat, medan det mindre, från Nord Stream 2, ökat. 

Det bekräftas av myndigheten i ett pressmeddelande 

– Inom ramen för miljöräddningsuppdraget tar Kustbevakningen höjd för att utsläppet kan pågå ytterligare en tid. Kustbevakningen har i nuläget ingen förklaring till varför läckaget minskat snabbare på danskt vatten. 

Kustbevakningens fartyg finns på plats i området framgent. 

Deras uppgifter: 

  • Övervakning av utsläppen 
  • Övervakning av sjötrafiken i området 
  • Beredskap för miljöräddning och att bistå sjöfarten 

Säpo utreder 

Parallellt fortsätter Säpo arbetet med att kartlägga vad som ligger bakom explosionerna: 

– Säkerhetspolisen tar över utredningen eftersom det kan röra sig om ett allvarligt brott som åtminstone delvis kan vara riktat mot svenska intressen. Det går inte heller att utesluta att främmande makt ligger bakom, framhöll Säpo i ett pressmeddelande. 

Foto: Kustbevakningen 

Text: Redaktionen 

Klädkedja lämnar Sverige – stänger för gott

2024 05 01

Kedjan har redan stängt sin butik i Sveriges största köpcentrum Mall of Scandinavia.

Det var den butiken som skulle bli kronan på verket på svensk mark för en snabbt växande brittisk klädkedja.

Men så blir det inte.

Efter flera år av problem meddelar nu “Superdry” att man stänger sin sista butik i Sverige, som ligger på Fredsgatan i Göteborg.

Det rapporterar Fastighetsvärlden.    

Enligt sajten Market slår portarna igen för gott redan nu i veckan.   

Stöttades av Beckham   

Superdry från Storbritannien gjorde inledningsvis succé och marknadsfördes bland annat av den före detta fotbollsstjärnan David Beckham.

År 2015 lanserade företaget en storsatsning på Sverige.   

Tre butiker öppnades i Stockholm. En i Täby Centrum och en i Gallerian, men framför allt var det butiken i det stora köpcentret Mall of Scandinavia som var kedjans riktiga flaggskepp.     

Succén uteblev dock.

Butikerna i Stockholm stängde under pandemin och därefter även den som fanns på Arlanda.

Totalt hade man som mest fem butiker i Sverige.

"Inte längre coolt"

På sin svenska hemsida beskriver kedjan att man har “en betydande och växande närvaro runt om i världen med 515 Superdry-länkade platser i 46 länder”.

Superdrys förre vd Peter Williams har dock tidigare sagt att varumärket “förmodligen inte är så coolt som det brukade vara”.

– Det är problemet, eftersom tonåringar inte nödvändigtvis vill handla där deras föräldrar brukade shoppa och det är en naturlig likvidering av modemärken som pågår, sade han till BBC i april.

1 400 kvadratmeter

Julian Dunkerton, grundare av Superdry, har slagit tillbaka mot anklagelserna om att kedjan tappat sin status.

Bolaget genomgår just nu en omstrukturering.

– Verkligheten är att varumärket tilltalar alla människor, säger Julian Dunkerton till The Business Desk.

Butiken i Göteborg där Superdry huserat ägs av Vasakronan och är 1 400 kvadratmeter stor.

Foto: K. Pilger

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för svenska kronan

2024 04 30

Sveriges valuta fortsätter att försvagas.

Den svenska kronan har det fortsatt tufft och tappar under tisdagen mot både euron och dollarn.

Kronan har inte varit så svag gentemot euron som den är just nu sedan i november, och det kan innebära problem för riksbanken.

Många väntar sig nämligen en räntesänkning nu i maj.

“Inte cementerad”

Inflationstakten i Sverige har lugnat ner sig efter en längre tids hög inflation.

Den svaga kronan bedöms dock kunna vara någonting som påverkar riksbankens beslut om räntesänkningar, rapporterar Dagens industri.

– Räntesänkningen nästa vecka är absolut inte cementerad, säger Carl Hammer vid SEB till Di.

Fortsätter falla

En euro kostar i nuläget 11,76 kronor, vilket kan jämföras med slutet av 2023 då den kostade ganska exakt 11 kronor.

En dollar kostar knappt 11 kronor, betydligt dyrare än slutet av 2023 då den kostade knappt 10 kronor.

Sänkning väntas

Nu i maj väntas riksbanken meddela den räntesänkning som såväl hushåll som företag har väntat på.

Man har dock betonat att kronans utveckling har viss påverkan på hur man resonerar.

– Vi ser ut att ha en tudelning med högre tillväxt och inflation i USA och svagare utveckling och lägre inflation i Europa, säger riksbankschef Erik Thedéen.

– En starkare tillväxt i USA skulle kunna leda till ett högre inflationstryck både där och globalt, vilket även kan påverka inflationen i Sverige. Ett högre ränteläge i omvärlden skulle också kunna påverka kronan.

Det är avgörande

Det absolut viktigaste för riksbanken är dock att inflationen stabiliseras vid låga nivåer.

– Det är inflationstrycket och utsikterna för inflationen här i Sverige som avgör vår penningpolitik. I mars flaggade vi för att det kan bli möjligt att sänka räntan i maj eller juni, fortsätter Thedéen.

– Men vi sa också att det hänger på att inflationsutsikterna ser fortsatt bra ut. Inför vårt nästa räntebeslut om två veckor behöver vi analysera vad den tydligt lägre inflationen betyder för inflationsutvecklingen på sikt och väga in de risker som finns för att inflationen ska stiga igen.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen