POLISEN: Skärp reglerna för dessa fordon

2022 09 30

Fler och fler olyckor med de här fordonen gör att polisen vill se skärpta regler för den populära traktorn.

Antalet A-traktorer har ökat enormt i Sverige de senaste åren. Detta efter att Transportstyrelsen gjorde om reglerna 2020.

Plötsligt blev det mycket enklare att ställa om en vanlig bil till ett av de fordon som syns på våra vägar nuförtiden.

På gott och på ont.

Det goda är att många unga hittat ett sätt att ta sig till vänner och bekanta och samlingsplatser i städer där bussar slutat gå.

Det onda är att trafikolyckor med de långsamtgående fordonen har stigit.

Förslag läggs fram i november

Därför vill polisen att reglerna skärps. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att ta till november fram förslag och åtgärder:

  Exempel på sådana frågor är vilken hastighet som ska gälla för A-traktorer, det rör frågor som begränsar manipuleringen av hastigheten och det rör bälteskrav, framhåller Mikael Stridsberg, utredare på myndigheten, till SR.

Manipuleringen av hastighet är inte sällan ett stort problem:

Manipulering stort problem

– En 15-åring med mopedkörkort har inte erfarenhet och mognad för att köra en regelrätt bil. Jag vill trycka på att det finns ett stort föräldraansvar i den här frågan, säger Mikael Andersson på Transportstyrelsen.

Han understryker:

– Om du som förälder vet att din ungdom kör en manipulerad A-traktor och inte gör något åt det kan du fällas för tillåtande av olovlig körning. Det i sin tur kan leda till att ditt eget körkort blir återkallat

På cirka två och ett halvt år har antalet A-traktorer fördubblats och nära 50 000 fordon finns registrerade i Sverige.

Och som ett brev på posten har olycksstatistiken stuckit i väg uppåt.

Flera hundra olyckor

Enligt Transportstyrelsens utredning skadades 146 personer i olyckor med A-traktor 2019, året efter skadades 214 personer och fram till och med augusti 2021 skadades 200 personer i A-traktorolyckor.

Lägg till det ytterligare det senaste året och polisens önskan om skarpare krav för fordonstypen ter sig allt mer begriplig.

Text: Redaktionen


Oroväckande besked om Bank-ID: ”Var observant”

2024 12 19

Bank-ID är Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

Över åtta miljoner svenskar använder tjänsten i dag.

Men legitimationstjänstens enorma popularitet har en baksida.  

Bank-ID är ett av de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar.

Den svenska legitimationstjänsten är det tolfte mest utsatta varumärket i världen. Det visar färsk statistik från IT-Total, som tagits fram av bolagets leverantör Vipres.

Bredvid stora jättar

Bank-ID placerar sig på tolfte plats på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. På samma lista hittas storföretag som Apple och Microsoft.

 Diego López, chef för cybersäkerhet på IT-Total, uppmanar allmänheten att vara på sin vakt.

– Svenskar är en digitalt aktiv befolkning som e-handlar mycket och generellt är duktiga på engelska. Det gör oss särskilt intressanta för de här aktörerna, säger han.

”Säger mycket om hur utsatta svenskar är”

Microsoft, Apple och Docusign är de tre företag som cyberkriminella oftast härmar.  

Målet är att få användare att klicka på en skadlig länk eller sprida kod.

– Microsoft står ut i statistiken, men intressant nog hamnar svenska Bank-ID på plats tolv på listan över de varumärken som cyberkriminella oftast efterliknar. Det säger mycket om hur utsatta vi svenskar är, säger Diego López.

Sverige hamnar högt upp

Statistiken visar också att Sverige är av de länder där befolkningen utsätts för flest bedrägliga e-postmeddelanden i världen.

– Var observant. Om något känns det minsta märkligt rekommenderar jag den analoga metoden: ring eller prata med kollegan, vännen eller avsändaren och stäm av att allt är som det ska, säger Diego López.

Hit riktas flest bedrägliga e-postmeddelanden:  

  1. USA
  2. Storbritannien
  3. Sverige
  4. Kanada
  5. Island
  6. Danmark
  7. Irland

Varumärkena som cyberkriminella efterliknar oftast:  

  1. Microsoft
  2. Apple
  3. Docusign
  4. Dropbox
  5. Vipps
  6. Google
  7. Paypal
  8. Zoom
  9. Booking
  10. Spotify
  11. HSBC
  12. Bank-ID

Källa: IT-total

Foto: 

Text: Redaktionen


Chockbesked för Aladdinasken

2024 12 18

Marabous chokladaskar är ett givet inslag i många hem under julfirandet.

Varje år säljs runt fyra miljoner askar till chokladälskare landet över.

En stor del av askarna säljs i december och framför allt runt juletid. Cirka 80 procent av Aladdinaskens försäljning sker kring julen.

– Det är häftigt att tänka att det är cirka en ask per svenskt hushåll, sade Aladdins varumärkeschef Maija Bjureström till Expressen förra julen.

Nu har dock spelplanen i Sverige förändrats markant.

En ny chokladask har tagit upp kampen med Marabous klassiska produkter.

Det rör sig om finländska Fazers nya chokladask ”julklassiker”, som lanserades i början av november.

Enligt färska siffror har Fazers chokladask sålt som smör inför julen.

Efterfrågan på chokladasken har varit högre än tillgången.

Det uppger Robert Engman, vp commercial hos Fazer Sverige, i en kommentar till Dagligvarunytt.

– Vi hade höga förväntningar på chokladasken då den just innehåller blandade favoriter. Den nya chokladasken har mottagits väl från konsument och har överträffat alla våra förväntningar, efterfrågan har varit högre än tillgången, framhåller han och tillägger:

– Våra förhoppningar på Fazer klassiker är att den kommer att vara en favorit på julbordet i svenska hushåll framöver.

Här är alla smaker

Fazers chokladask samlar många av företagets chokladfavoriter – bland annat Dumle, Geisha, Karl Fazer, Fazermint och Finlandia.

Totalt innehåller asken 32 praliner fördelat på sju olika smaker i två lager:

- Fazermint, Truffle 

- Karl Fazer, Crispy toffee 

- Karl Fazer, Milk chocolate truffle 

- Finlandia 

- Dumle Original 

- Dumle Fudge 

- Geisha, Seasalt & Caramel 

Inga förändringar i Aladdinasken

Marabou har tidigare meddelat att årets chokladask kommer lämnas oförändrad.

– Till årets jul kommer Marabou inte med några förändringar i Aladdin pralinasken, sade Maije Bjureström till Expressen i november.

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen