UTRIKES: De gör som Sverige – Söker medlemskap i Nato

2022 09 30

Vladimir Putin och hans styre hade just firat annekteringen av de fyra regionerna Zaporizjzja, Donetsk, Luhansk och Cherson och därmed upptagna i Ryssland.

Då kom beskedet via Telegram att Volodymyr Zelenskyj, Ukrainas president, skickat in en ansökan om medlemskap i militäralliansen Nato.

Bläcket på ansökan torkade mer eller mindre parallellt som Ryssland med pompa och ståt firade ockupationen av nämnda regioner, vilket skett i strid med internationell rätt.

Den ukrainske presidenten, vars land har varit utsatt för Rysslands anfall i lite drygt sju månader, förklarade den hastigt uppkomna ansökan.

Skydda vårt samhälle

– Det är en process som är i enlighet med våra värderingar för att skydda vårt samhälle, poängterade han, enligt SVT.

Vidare framhöll han att hans land inte kommer att ge sig in i någon form av förhandlingar med Ryssland så länge Putin styr landet.

På fredagseftermiddagen kom fördömandena av annekteringen in en efter en från flera länder: Moldavien, Storbritannien, Italien, Nederländerna och Grekland.

Även USA ställde in sig i kören av kritiska länder.

– Vi kommer inte att stå bredvid och titta på när Putin försöker annektera delar av Ukraina, underströk landets finansminister Janet Yellen, enligt nyhetsbyrån AP.

Nya sanktioner

USA framhöll också att som en följd av annekteringen kommer man utöka antalet sanktioner mot Ryssland:

–  Tillsammans med våra allierade och partners kommer vi införa nya sanktioner i dag, framhöll han till New York Post.

Han poängterade vidden av sanktionerna när han tillade:

–  De kommer att medföra kostnader för individer och företag – i och utanför Ryssland – som ger politiskt eller ekonomiskt stöd till de illegala handlingar det innebär att annektera ukrainskt territorium.

Även Sverige gjorde ett fördömande av annekteringen vid en hastigt sammankallad pressträff på fredagseftermiddagen. Regeringen fördömer Rysslands agerande.

– Det är inte något annat än en ren fars, framhöll statsminister Magdalena Andersson.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Chockbild skakar semesterparadis – grym hemlighet avslöjad

2025 06 30

Bilden, som danska Jyllands-Posten har delat, visar hur en ung flicka kryper upp ur ett hål i asfalten mitt på ljusa dagen i Makati City – en rik stad på den populära turistön Luzon.

Kvinnan är en av flera filippinska invånare som lever i landets avloppsystem, uppger tidningen.

Situationen beskrivs som oerhört tragisk. Den unga kvinnan är en av flera invånare som lever mitt under fötterna på finanseliten.

– Efter att de första bilderna började cirkulera ser man hur tragiskt detta är. Lokalinvånare berättar om ett stort antal filippinier som har kloaken som sitt hem, framhåller tidningens utlandskorrespondent Thomas Fhogt.

Vidare berättar Fhogt att nyheten kommer som en chock för många invånare.

–  Det som är mest förvånande är hur okänt detta är för de flesta, särskilt i en stadsdel som präglas av lyx och sitt stora finanscentrum.

Skakar landet

Bilden på kvinnan har väckt starka reaktioner i Filipinerna.

För första gången har det blivit allmänt känt att flera av landets städer har ett parallellt samhälle under jorden, rapporterar Dagbladet.

Efter händelsen har lokala myndigheter och journalister börjar undersöka avloppsystemen. I kloakerna har man hittat flera hemlösa personer.

Ökat efter pandemin

Filippinerna har stora problem med hemlöshet.

Problemen har dessutom ökat efter pandemin. Nedstängningen av landet ledde till att fler invånare hamnade i fattigdom.

I dag saknar över tre miljoner invånare i huvudstaden Manila ett hem. I storstadsområdet bor det cirka 14 miljoner människor. Över 20 procent av dessa beräknas alltså vara hemlösa.

FAKTA: Filippinerna

- Filippinerna består av drygt 7 000 öar belägna sydöst om det asiatiska fastlandet.

- Majoriteten av invånarna har malajiskt ursprung, men spansk kolonisering och senare amerikansk dominans har satt spår i kulturen.

- Politiken och ekonomin domineras sedan självständigheten 1946 av ett fåtal rika familjer. En kommunistisk revolt pågår i norr och ett muslimskt separatistuppror i söder.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: Dylanagonzales2011

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Det rapporterar Hufvudstadsbladet med hänvisning tilll Elisabeth Braw, som är docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Braw hänvisar i sin tur till ”trovärdiga myndighetskällor” som uppger att ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen