SLÅR LARM: Spädbarn transporteras mellan sjukhus

2022 09 29

En stor personalbrist inom neonatalvården resulterar i att hundratals för tidigt födda barn och deras föräldrar tvingas transporteras mellan sjukhus.

Antal transporter har ökat, trots att antalet patienter minskat i neonatalvården, rapporterar SVT Nyheter.

Nu slår flera läkare larm.

De vittnar om traumatiserade föräldrar och att transporter av nyfödda barn blivit en rutinmässig åtgärd.

– I viss mån skulle jag säga att det nära nog har blivit institutionaliserat, en rutin att man skickar barn. Men jag tror inte att det är bra att vi fortsätter på den här inslagna vägen, i alla fall inte utan att vi reflekterar noggrannare över vad det för med sig, säger Mikael Norman, registerhållare på Neonatalregistret samt professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, till SVT Nyheter.

I år har hittills 180 barn transporterats på grund av platsbrist, enligt statistik från Neontalvårdsregistret.

Traumatiserade föräldrar

Ofta är det de sköra, för tidigt födda barnen som tvingas flytta mellan sjukhusen. Det blir en traumatisk situation för många föräldrar, som redan upplever en stor oro.

– Föräldrarna som kommer till oss på neonatalalen är ju alla i kris av varierande grad, skulle jag säga. Att då behöva byta sjukhus är ofta traumatiskt för föräldrarna, säger transportläkaren Béatrice Skiöld till SVT.

Antal barn som transporterats pga platsbrist

2016: 165

2017: 134

2018: 222

2019: 156

2020: 242

2021: 251

2022: 180

Fakta neontalvården

Varje år föds det många för tidigt födda barn.
Av alla nyfödda hamnar 1 av 10 barn på en neonatalavdelning, antingen på grund av för tidig födsel eller på grund av ett behov av intensivvård.
För tidigt födda barn är en av de mest sårbara patientgrupperna inom sjukvården och dessa barn är i stort behov av en god neonatalmedicinsk vård.
Källa: Svenska Prematurförbundet

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen