UPPGIFTER: Ukraina riskerar mardrömsbesked från västvärlden

2022 09 28

I kriget mot Ryssland har Ukraina varit i stort behov av vapenleveranser från USA och Europa för att försvara sig mot Putins väpnade styrkor.

Men nu börjar västvärldens lager av vapen och ammunition att skicka till Ukraina att sina.

Det uppger militäranalytiker för CNBC News.

– Jag är mycket orolig. Om vi inte får ny produktion, vilket tar månader, kommer vi inte kunna förse ukrainarna, säger Dave Des Roches, docent vid U.S. National Defense University.

Förbrukar årsproduktion på två veckor

I tider då USA inte själva är inblandade i krig produceras drygt 30 000 artillerigranater till 155-millimeters haubits under ett års tid i landet.

En artilleripjäs som även används flitigt på slagfältet i Ukraina.

Men de ukrainska styrkorna gör av med lika många granater under enbart två veckors stridande, skriver CNBC.

Sinar även i Europa

Även i Europa börjar vapen ta slut, framför allt i länder som även är medlemmar i Nato.

– De militära lagren i de flesta medlemsländerna har varit, jag skulle inte säga uttömda, men men uttömda i hög andel eftersom vi har tillhandahållit mycket kapacitet till ukrainarna, säger Josep Borrell, talesperson för utrikesfrågor och säkerhetspolitik i EU, till CNBC.

Kallar till Natomöte

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har därför kallat till ett särskilt möte med sina allianskollegor för att diskutera hur medlemsländerna ska kunna förstärka sina vapenlager snabbt, så att man kan fortsätta stödja Ukraina.

– Vi arbetar nu med industrin för att öka produktionen av vapen och ammunition, säger Stoltenberg till The New York Times.

Beroende av vapen från väst

Signalerna om att västvärlden eventuellt inte kan fortsätta stödja Ukraina med militära resurser skulle kunna vara förödande för landets försvar.

Enligt amerikanska källor är Ukraina helt beroende av vapen från sina allierade för att stå emot den ryska invasionen, uppger France 24.

Dubbla Sveriges försvarsbudget

USA är det land som levererat det största militära stödet till Ukraina sedan Ryssland inledde sin invasion i februari.

I början av september meddelade det amerikanska försvarsdepartementet att stödet nått 15,2 miljarder dollar motsvarande 160 miljarder svenska kronor.

Det motsvarar även dubbelt så mycket som den svenska försvarsbudgeten för 2022, enligt SVT.

LÄS MER: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

Foto: Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

”Banbrytande upptäckt” om D-vitamin

2024 04 30

Det finns ett samband mellan intag av D-vitamin och motståndskraft mot att utveckla cancer.

Det har forskare från Aalborgs universitet i Danmark kommit fram till i en ny studie som publicerats i tidskriften Science.

Forskarna beskriver upptäckten som ”banbrytande”.

Genom tester på möss har de kunnat visa att det finns ett tydligt samband mellan nivån av D-vitamin i blodet och risken att utveckla cancer.

Forskaren förklarar

Tine Jess, professor vid Basic Research Center vid Aalborg Universitet, är huvudförfattare till studien.

– Det har länge talats om ett samband mellan D-vitamin och cancer, men vi har inte kunnat bekräfta det och förstått mekanismerna bakom. Det börjar vi kunna göra nu. Vår studie visar att det verkar som om D-vitamin påverkar kroppens immunsvar genom de mikroorganismer som finns i tarmen, säger hon.

I studien har forskarna utfört en rad experiment som visar att möss med en diet innehållandes stora mängder D-vitamin är mer motståndskraftiga mot experimentellt överförda cancerformer.

Mössen svarar även bättre på behandlingsformen immunterapi, som är ett sätt att få kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.

– Konkret visar studien att D-vitamin påverkar tarmslemhinnan och ökar mängden av bakterien Bacteroides fragilis. Den här mikroben gör mössen mer motståndskraftiga mot cancer, eftersom de transplanterade tumörerna inte växer lika mycket, berättar Tine Jess.

Kan överföras till människor

Resultatet från studien kan överföras på människor.

Forskare vid Aalborgs universitet har nämligen även studerat produktionen av D-vitamin i huden på 1,5 miljoner danska invånare. Resultatet visar att de som har lägre nivåer av D-vitamin löper större risk att utveckla cancer de närmaste åren.

– Vår analys visar att det finns ett samband mellan lägre D-vitaminnivåer och en högre risk att utveckla cancer, inklusive tarm-, lung- och urinvägscancer. En separat analys tyder också på att cancerpatienter med högre nivåer av vitamin D svarar bättre på immunbaserade behandlingar. Resultaten från musförsöken ligger därför i linje med vår analys av data från människor, fastslår Tine Jess.

Foto: M. Blackwell

Text: Redaktionen

Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

Den som kör ut från eller in i Sverige via Öresundsbron kommer framöver att granskas noggrant.

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon.

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

– Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU.

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen