GASLÄCKAN: ”Otäck utveckling” – krismöte i Sverige

2022 09 27

Det europeiska priset på gas skjuter i höjden efter att läckor upptäckts på gasledningarna Nord Stream 1 och 2.

På tisdagen stiger naturgaspriset i Europa med 10 procent, rapporterar Bloomberg.

En stor förändring. Den kraftiga ökningen kommer efter att priset på naturgas fallit i fyra dagar i rad. I går, måndag, var priset på naturgas det lägsta på tre månader.

– Sådana här händelser brukar leda till sådana här omedelbara prisrörelser och sedan brukar det lugna ner sig när man väl ser hur allvarligt det är. Men det är en väldigt otäck utveckling, säger Swedbanks råvaruanalytiker Jörgen Kennemar till nyhetsbyrån TT.

Hävdar sabotage

Tyskland utreder gasläckorna. Enligt uppgifter till tyska Tagesspiegel misstänker tyska myndigheter att det rör sig om en riktad attack som utförts med ubåt eller med attackdykare.  

Två huvudalternativ diskuteras.

För det första, enligt initiala spekulationer, kan ukrainska eller Ukraina-anslutna styrkor vara ansvariga. Om gasleveransen via Nord Streams rörledningar tillfälligt skulle stoppats skulle gasleveranser från Ryssland till Tyskland och Centraleuropa endast vara möjliga via Yamal-förbindelsen som går via det polska och ukrainska rörledningsnätet.

För det andra misstänkts en så kallad "falsk flagg"-operation av Ryssland. En sådan attack skulle skapa ytterligare osäkerhet och gaspriset kan möjligen drivas upp igen och förvärra den europeiska energipriskrisen, som nyligen har lättat minimalt.

Kreml utesluter inte sabotage

Ryssland utesluter inte att en riktad attack har orsakat skadorna.

– Inget alternativ kan uteslutas, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt Reuters.

”Riktigt stort hål”

Utsläppet från Nord Stream 1 och 2 är på internationellt vatten inom Sverige och Danmarks ekonomiska zoner.

Den danska energimyndigheten uppger att det finns ”ett riktigt stort hål” på gasledningarna och att det läckt ut en stor mängd gas, rapporterar danska Berlingske.

– Vi är oroliga över vad som har hänt där ute. Och om det är andra saker på väg, säger Kristoffer Böttzauw, direktör för den danska energimyndigheten, till tidningen.

Danska energimyndigheten har höjt landets beredskap för energisektorn. 

Explosiv 

Gasledningarna har läckt på tre olika platser. Sjöfartsverket har skickat ut navigationsvarningar om att fartyg ska hålla sig borta från områdena. Varningar är även utfärdade för flygplan. De uppmanas att hålla 1 000 meters säkerhetshöjd.

– Det handlar om gas som är explosiv. Vi har tagit till ett väl tilltaget säkerhetsavstånd kring de här platserna, säger Lisa Mjörning, presstalesperson på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, till Expressen.

Krismöte

Utrikesminister Ann Linde (S) meddelar att regeringen sammankallat till en krishantering efter läckorna på gasledningarna, rapporterar Aftonbladet.

– Så fort vi fick kännedom om det sammankallade vi krishanteringen på regeringskansliet och andra myndigheter. Mötet kommer att handla om hur mycket vi vet, säger Linde till tidningen.

Utrikesministern utesluter inte att flera liknande incidenter kan inträffa i närtid. Hon pekar ut Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Vi får vara förberedda på det. Putin har visat att han är desperat nu, därför att Ukraina har med stöd från väst och med sin otroliga förmåga att vara uthålliga visat att det inte gick så lätt som Putin trott och då får man vara beredd på att han agerar irrationellt och grymt, säger Ann Linde, enligt Expressen.

Foto: Q Graaf och President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ryanair sätter in direktflyg – till två nya svenskfavoriter

2025 06 29

Svenska folket tycks ha drabbats av ordentlig resfeber.

Efterfrågan på att åka utomlands har skjutit i höjden.

Den trenden har inte Ryanair missat.

Nu sätter lågprisbolaget in nya direktlinjer från Sverige till två nya resmål.

Ryanair kommer nämligen inom kort att börja flyga direkt från Göteborg Landvetter Airport till både Malta och Porto. 

"Mycket glädjande"

När det gäller den sistnämnda destinationen är det första gången som Ryanair kommer att flyga direkt från Sverige till den portugisiska staden.

Swedavia jublar över beskedet. 

Det är mycket glädjande att Ryanair nu expanderar sitt utbud på Göteborg Landvetter Airport. Swedavias främsta mål är att underlätta för människor att träffas, oavsett om det är för affärer, fritid eller för att besöka familj och vänner och Ryanair med sitt omfattande nätverk spelar en viktig roll i detta, säger Charlotte Ljunggren, direktör Marknad och försäljning på Swedavia.

Även Anna Störmwall, flygplatschef på Landvetter, är lyrisk.

– Jag är mycket glad över att Ryanair fortsätter att satsa på Göteborg Landvetter Airport. Både Porto och Malta känns som mycket spännande resmål, säger hon i ett uttalande.

LÄS MER: Ryanair flög till “fel” destination – passagerare i tårar

"Stor efterfrågan"

Beskedet är ett följd på den förstärkta ressuget bland svenska turister, understryker Anna Strömwall.

Vi ser en fortsatt stor efterfrågan på internationella resor till och från Sverige, och genom att kunna erbjuda ett brett utbud av destinationer på våra flygplatser stärker vi tillgängligheten och underlättar för människor att resa, oavsett om det är på fritiden eller för att besöka familj och vänner, säger hon.

Nya flyg även till Spanien

Premiär för Portoflygen blir 26 oktober. Ryanair kommer att flyga till staden två gånger i veckan, på onsdagar och söndagar. Den 28 oktober sätts flygen in till Malta. Även till Medelhavsön blir det två flyg i veckan som gäller.

Tidigare i våras gav Ryanair även besked om att nya direktlinjer kommer att sättas in till den nya semesterfavoriten Valencia i Spanien. Den linjen kommer att trafikeras från Stockholm Arlanda varje månad och torsdag.

Foto: K. Hackert

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen