EKONOMI: Flera banker har höjt räntan i dag

2022 10 09

En efter en har de svenska bankerna höjt sina bolåneräntor de senaste dagarna och i dag kom ytterligare höjningar.

Först, på morgonen, signalerade Handelsbanken om höjda bolån, på eftermiddagen följde Länsförsäkringar efter.

Det var efter Riksbankens besked om höjd styrränta nyligen, med en procentenhet till 1,75 procent, som bolåneracet startade. Först ut att tänja på bolånen var SBAB.

Deras chefsekonom Robert Boije förklarar på deras sajt orsaken till höjningarna:

– Globaliseringen har gjort att ländernas kapitalmarknader är nära sammanbundna. Även om räntenivåerna kan skilja sig mellan olika länder tenderar räntorna att röra sig i samma riktning.

Global oro

Han tillägger:

– Vårens kraftiga uppgång för bolåneräntor med längre bindningstider berodde just på att de globala marknadsräntorna steg kraftigt till följd av förväntningar om stigande inflation runt om i världen.

De övriga bankjättarna, Swedbank och SEB, var inte sena att följa efter. Swedbanks expert, Arturo Arques, framhåller även han tuffa tider framgent för dem med bolån:

Osäkert ekonomiskt läge

– Så länge kriget i Ukraina pågår måste vi vara inställda på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge. Inflationen påverkar både räntor och driftskostnader, men även kostnaderna för bensin och mat har stuckit i väg och påverkar boendeekonomin för många just nu. Räkna med en fortsatt högre inflation som kanske toppar på 10 procent innan den sjunker igen.

Var noga innan du byter bank

En och annan kanske går i tankar att byta bank för att komma över lägre ränta. Så enkelt är det inte. Eva Lundström på Konsumenternas bank- och finansbyrå medger att själva bytet är simpelt men ser två fallgropar när bankerna trumfar över varandra:

– Till att börja med ska man ställa frågan – diskuterar vi rabatten eller räntesatsen nu? Säger banken att vi pratar om en rabattsats så är det klart och tydligt. Säger banken att vi pratar om en viss räntesats här, ja då ska man se till att få det skriftligt, säger hon till DN.

Den andra, tillägger hon, är ränteskillnadsersättningen som är omöjlig att förhandla bort.

Foto: A. Taissin

Text: Redaktionen


E4 avstängd

2024 05 04

En olycka har skett i trafiken och E4 har stängts av.

På lördagen kring lunchtid kommer uppgifter om att en trafikolycka har inträffat.

Det är på E4 mellan Ljungby och Värnamo som olyckan har skett.

Det ska röra sig om en lastbil som har vält, och vägen är just nu avstängd i båda riktningarna.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Polis på plats

Polisen är just nu på väg till platsen för att undersöka exakt vad som har hänt.

– En lastbil välter på E4 mellan Ljungby och Värnamo, meddelar polisen angående händelsen.

– Polis skickas till platsen för kontroll. Om någon person kommit till skada är i nuläget oklart. 

Öppnar till 16

Det är oklart hur många personer som är inblandade i olyckan men det finns inga uppgifter om att någon annan bil ska vara inblandad.

Trafiken leds för närvarande om.

Trafikverket har upprättat en prognos om att trafiken kan rulla som vanligt igen klockan 16.

Det rapporterar TV4.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen


1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen