EU DELAT: Fem länder stoppar flyende ryssar – Två länder tvekar

2022 09 25

EU är splittrat avseende om man ska ta emot ryssar som flyr undan Putins mobiliseringsorder som tvingar dem till det brutala kriget.

Mobiliseringsordern har skapat panik och köerna ringlar sig långa vid ryska gränsen mot Finland, Georgien och Mongoliet. Dessutom trängs folk på flygplatserna för att lämna landet och exempelvis flyga till Turkiet.

Folk vill fly från Ryssland för att undkomma den ryska diktatorns order om att skicka dem till blodbadet vid den ryska fronten i Ukrainakriget.

Skräcken sprider sig

300 000 ryska män väntas beordras till krigsfronten i en första våg av Putins mobilisering.

Det kan sluta med ytterligare hundratusentals längre fram och skräcken sprider sig över hela Ryssland.

Många ryssar vill inte döda sitt ukrainska broderfolk och än mindre riskera att själva dödas i kriget.

Samtidigt kommer uppgifter om hur såväl sjuka som äldre tvingas infinna sig för att gå med i armén.

Människor har släpats ut ur sina hem mitt i natten för att tvingas till de ryska slagfälten uppger källor.

EU är splittrat

Europeiska Unionen är emellertid splittrat kring huruvida man ska ta emot de flyende ryssarna eller inte.

Fem länder som stänger gränsen för att hindra ryska migranter har uppmärksammats i media nyligen. Samtidigt indikerar två av de största EU-länderna att man istället borde ta emot de ryska män och familjer som försöker fly ut ur Ryssland för att rädda sig undan en möjlig krigsdöd.

Tyskland

Myndigheter i Tyskland har uttryckt en önskan om att hjälpa ryska män som flyr undan landet. Tyskland har också efterfrågat en gemensam europeisk hållning, rapporterar AP.

Tyskland har lyft upp möjligheten att ge asyl till ryska desertörer och män som vägrar infinna sig till armén.

Frankrike

I franska senaten har senatorer framhållit att Europa har en plikt att hjälpa till. Ett av argumenten är att ett nej till att ta emot ryska män kan leda till att man bekräftar Putins bild av att Europa är ondskefullt.

– Att stänga gränserna reflekterar inte våra värderingar och inte heller våra intressen, framhåller en grupp på drygt 40 senatorer.

Litauen

Motståndet mot att emot ryska invånare är som störst i de länder som fruktar att de själva är nästa land att attackeras militärt av Ryssland. Ett av de länderna är Litauen.

– Ryssar måste stanna och slåss mot Putin, skriver Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på Twitter.
Lettland

Utrikesministern i Lettland anser att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

Lettlands regering framhåller även att de som nu flyr Ryssland inte bör tas emot då de inte reagerade när Ryssland invaderade Ukraina i februari, rapporterar AP.

– De hade inget emot att ukrainare dödades – då protesterade de inte, betonar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics.

Finland

Sveriges östra grannland avser att införa betydande restriktioner för att bromsa ryssar från att ta sig in i EU via den ryska gränsen mot Finland.

– Vi måste sätta vår nationella säkerhet först, säger finska Moderaternas partiledare Petteri Orpo. Han betonar att ryska militärreservister utgör en uppenbar säkerhetsrisk uppger AP.

Polen och Estland

Polen och Estland har tillsammans med Litauen och Lettland redan stängt sina gränser för ryska medborgare.

Dessutom har EU och många andra länder i Väst inklusive USA stängt sitt luftrum för ryska flyg vilket lett till stora svårigheter för ryssar att lämna landet.

Åtgärderna är en del av Västs sanktioner mot den ryska diktaturen.

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen