VAL 2022: Tidigare valchef kräver omval

2022 09 21

Flera överklaganden av riksdagsvalet har lämnats in till valprövningsnämnden.

Bland de som överklagat valresultatet är Per-Ola Larsson, före detta chef på självaste Valmyndigheten, rapporterar Aftonbladet.

Anledningen är de enorma köbildningar som uppstod utanför vallokalerna på flera platser i landet under valdagen.

– Det är mycket allvarligt att man har hindrat människor att delta i det demokratiska valet, säger han till tidningen.

Sju ärenden hos valprövningsnämdnen

De långa köerna blev en stor snackis under valdagen och dess efterspel.

Medier rapporterade om hur människor tvingades stå i kö i över en timme på flera platser innan de kom fram för att lägga sin röst.

Totalt har sju ärenden lämnats in till valprövningsnämnden med krav på att valet ska göras om.

Anses ha påverkat valresultatet

Den röda tråden i anmälningarna är att det tagit för lång tid att nå röstbåsen, vilket gjort människor gett upp i köerna och avstått från att rösta.

Enligt argumenten från anmälare ska det ha påverkat valresultatet.

Förändringen att väljarna i år tog röstsedlar i ett avskilt bås innan själva röstningen pekas ut som faktorn som ledde till köbildningen.

Exchefen: "Bröt mot lagen"

Men Per-Ola Larsson anser att det bröt mot lagen om att vallokaler ska vara lämpliga och tillgängliga för alla.

– Alla människor måste ha möjlighet att rösta. Man får inte hindras av yttre omständigheter som exempelvis för små vallokaler, säger han till Aftonbladet.

Åtta dagar kvar att överklaga

Valprövningsnämnden behöver nu tid på sig att gå igenom de ärenden som kommit in i ämnet.

Det kan dock ta tid att ta ställning till samtliga överklaganden. Sista dagen för att lämna in en överklagan är nämligen först 28 september.

– Vi tror att vi kommer att ha vårt första sammanträde i mitten av oktober. Sedan kommer vi behöva ha sammanträden varje vecka – terminen ut, säger Annika Sandström, partiobunden ordförande i valprövningsnämnden, till tidningen.

Hade varnat regeringen

Köerna på valdagen skapade stor irritation bland flera väljare.

Flera lokaler fick hålla öppet längre än klockan 20 – som egentligen var utsatt tid för stängning.

Enligt SVT var dock regeringen förvarnad om riskerna för köbildning. 

Riksrevisionen hade redan 2019 noterat att fyra av tio kommuner befarade att det kunde bli problem med valet 2022, med köer som “medför risk för att väljare helt avstår från att rösta” och “en risk att avskärmningarna leder till minskat valdeltagande”, skriver kanalen.

Minskat valdeltagande

Valdeltagandet i årets riksdagsval låg på 84,21 procent, uppger Valmyndigheten.

Det var en minskning med nästan tre procentenheter från valdeltagandet i valet 2018 som uppnådde 87,18 procent.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen