UTRIKES: Fyra Natoländer portar ryssar

2022 09 22

EU- och Nato-medlemmarna Estland, Lettland, Litauen och Polen har stängt sina gränser för ryska medborgare.

Länderna har tidigare beslutat om att neka ryska medborgare inträde.

Vid midnatt trädde de nya reglerna i kraft. Nu stoppas ryska medborgare från att korsa gränsen.

Minst elva ryska medborgare stoppades vid Litauens gräns under natten mellan söndag och måndag, rapporterar AP.

– Tillsammans med Lettland, Litauen och Polen beslutar vi att gemensamt begränsa turismmöjligheterna för ryska medborgare för att skydda allmän ordning och säkerhet. I nuläget är det omöjligt att garantera att ryska turister, som anländer via Estland till EU, inte utgör en säkerhetsrisk, säger Estlands premiärminister Kaja Kallas, enligt Kyiv Post.

Få undantagsfall

Restriktionerna gäller även ryska medborgare med särskilda EU-visum, det vill säga inresevisum i Schengenområdet.

Undantagsfall gäller personer som har uppehållstillstånd, familjemedlemmar i EU-länder eller behov av sjukvård i ett EU-land.

Ryska medborgare som motarbetar Putinregimen uppges även utgöra ett undantag, rapporterar oberoende Moscow Times.

Vill se gemensamt EU-beslut

I ett gemensamt uttalande framhäver ländernas premiärministrar att arbetet fortsätter. De vill se ett totalstopp för ryska turister inom EU.

– En regional överenskommelse har nåtts. Nu kommer vi att fortsätta att arbeta för att förbudet mot turism för ryska medborgare börjar gälla i hela Europeiska unionen, skriver ledarna i ett gemensamt uttalande.

Fryst visumavtal

EU har inte infört ett förbud mot ryska turistvisum inom unionen.

EU:s medlemsländer har istället enats om att frysa visumavtalet från 2007 mellan EU och Ryssland. Ett avtal som underlättade visumprocessen för ryska medborgare.

Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell kommer färre ryssar beviljas visum som en följd av EU:s beslut.

På en pressträff konstaterade Borell att antalet ryska turister har ökat betydligt i många av Rysslands grannländer sedan mitten av juli i år.

– Det här har blivit en säkerhetsrisk för länderna. Dessutom har vi sett hur många ryssar reser för nöje och shopping som om inget krig skulle rasa i Ukraina, sa EU:s utrikeschef enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Restaurangkedja går i konkurs

2024 11 23

En restaurangkedja som grundades 2019 ser nu ut att gå i konkurs.

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling.

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Ryska folket har ändrat sig – chocksiffror för Putin

2024 11 22

En majoritet av ryska folket har nu en åsikt som går emot Putins krigspolitik.

De senaste dagarna har det skett en dramatisk utveckling både när det gäller kriget i Ukraina, och relationen mellan Ryssland och väst.

USA har meddelat att Ukraina får använda långdistansrobotar på ryskt territorium, och Ryssland har svarat genom att uppdatera kärnvapendoktrinen samt attackera Ukraina med en ny ballistisk robot.

Men medan Putin blir allt hårdare i sin fientlighet, går majoriteten av det ryska folket i motsatt riktning, rapporterar Moscow Times.

Oroande siffror för Putin

För första gången säger sig en majoritet av ryssarna vilja inleda omedelbara fredsförhandlingar med Ukraina, enligt tidningen.

En opinionsmätning som Russia Field har gjort i november visar att 53 procent av de tillfrågade vill övergå till en förhandlingsprocess.

Andelen som istället vill fortsätta kriga har sjunkit till 36 procent, enligt mätningen.

Stödet för kriget var som störst i ett väldigt tidigt skede av invasionen: i april och maj 2022 stöddes kriget av 54 procent. Sedan dess har stödet minskat. I februari i år ville 49 procent ha förhandlingar och 40 procent ville fortsätta kriga.

Och nu har det alltså kommit ett skifte där en majoritet vill inleda omedelbara fredsförhandlingar, enligt mätningen.

Många är rädda att själva drabbas

En majoritet av ryssarna, 63 procent, anser dock fortfarande att kriget har varit ”framgångsrikt” för den ryska armén. Det är dock också en minskning jämfört med tidigare.

Men trots det vill majoriteten alltså påbörja förhandlingar.

Samtidigt uppger många ryssar att de är rädda för att personligen drabbas av kriget.

40 procent uppger att de känner fara för egen del, vilket är en viss ökning jämfört med förra sommaren.

Det man framför allt är rädd för är drönarattacker, men många är även rädda för exempelvis beskjutning och mobilisering.

Äldre är mest positiva till kriget

Den grupp som är mest positiv till fortsatta stridigheter är pensionärerna, enligt tidningen.

De får ofta sin ”information”, i form av propaganda, från Rysslands statliga tv-kanaler, som är hårt kontrollerade av Putinregimen.

Många äldre tycker därför att landet är på rätt spår och tycker också att kriget bör fortsätta.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen