UTRIKES: Fyra Natoländer portar ryssar

2022 09 22

EU- och Nato-medlemmarna Estland, Lettland, Litauen och Polen har stängt sina gränser för ryska medborgare.

Länderna har tidigare beslutat om att neka ryska medborgare inträde.

Vid midnatt trädde de nya reglerna i kraft. Nu stoppas ryska medborgare från att korsa gränsen.  

Minst elva ryska medborgare stoppades vid Litauens gräns under natten mellan söndag och måndag, rapporterar AP.

– Tillsammans med Lettland, Litauen och Polen beslutar vi att gemensamt begränsa turismmöjligheterna för ryska medborgare för att skydda allmän ordning och säkerhet. I nuläget är det omöjligt att garantera att ryska turister, som anländer via Estland till EU, inte utgör en säkerhetsrisk, säger Estlands premiärminister Kaja Kallas, enligt Kyiv Post.

Få undantagsfall

Restriktionerna gäller även ryska medborgare med särskilda EU-visum, det vill säga inresevisum i Schengenområdet.

Undantagsfall gäller personer som har uppehållstillstånd, familjemedlemmar i EU-länder eller behov av sjukvård i ett EU-land.

Ryska medborgare som motarbetar Putinregimen uppges även utgöra ett undantag, rapporterar oberoende Moscow Times.

Vill se gemensamt EU-beslut

I ett gemensamt uttalande framhäver ländernas premiärministrar att arbetet fortsätter. De vill se ett totalstopp för ryska turister inom EU.

– En regional överenskommelse har nåtts. Nu kommer vi att fortsätta att arbeta för att förbudet mot turism för ryska medborgare börjar gälla i hela Europeiska unionen, skriver ledarna i ett gemensamt uttalande.  

Fryst visumavtal

EU har inte infört ett förbud mot ryska turistvisum inom unionen.

EU:s medlemsländer har istället enats om att frysa visumavtalet från 2007 mellan EU och Ryssland. Ett avtal som underlättade visumprocessen för ryska medborgare.

Enligt EU:s utrikeschef Josep Borrell kommer färre ryssar beviljas visum som en följd av EU:s beslut. 

På en pressträff konstaterade Borell att antalet ryska turister har ökat betydligt i många av Rysslands grannländer sedan mitten av juli i år.

– Det här har blivit en säkerhetsrisk för länderna. Dessutom har vi sett hur många ryssar reser för nöje och shopping som om inget krig skulle rasa i Ukraina, sa EU:s utrikeschef enligt Reuters. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen