VAL 2022: Oroväckande läsning för Socialdemokraterna

2022 09 20

Trots att Socialdemokraterna totalt sett ökade i riksdagsvalet rasar partiet i utsatta områden.

S landade till slut på 30,3 procent i årets riksdagsval.

Det var en ökning med nästan två procentenheter jämfört med 2018 års val, vilket dock inte var tillräckligt för att Magdalena Anderssons (S) regeringsunderlag skulle kamma hem segern.

Rasar i 19 områden

Ännu en missräkning för Socialdemokraterna är att partiet backar kraftigt i de områden som polisen klassar som “särskilt utsatta”, rapporterar SVT.

Det gäller 19 områden i Sverige där Socialdemokraterna rasar i förtroende.

Elva procentenheter

I dessa områden minskar partiet i snitt med hela elva procentenheter.

– En del beror nog på att det har blivit tuffare i de här områdena. Man har kanske en bristande tilltro till samhället, och jag tror att vi som parti förknippas väldigt starkt med det samhället, säger Catharina Piazolla, kommunsekreterare för S i Stockholms partidistrikt, till kanalen.

– Så även om Socialdemokraterna inte har styrt i Stockholm blir det en känsla av att vi kanske inte har levererat tillräckligt.

Från 62,5 till 33 procent

Allra mest backar S i Rinkeby-Tensta.

Partiet går från 62,5 procent av rösterna 2018 till drygt 33 procent 2022.

Även i Rosengård i Malmö och Vivalla i Örebro minskar Socialdemokraterna betänkligt på bekostnad av att Vänsterpartiet och småpartier ökar, skriver SVT.

Förlorar statsministerposten

Utöver raset i landets utsatta områden tyder som bekant nu allt på att Ulf Kristersson (M) tar över statsministerposten från avgående statsminister Magdalena Andersson.

Detta trots att Socialdemokraterna är Sveriges största parti.

– I det svenska systemet spelar det ingen roll vilket parti som är störst. Man är mer intresserad av att hitta en kandidat som kan övertyga tillräckligt många för att bilda en regering, säger Sofie Blombäck, statsvetare vid Mittuniversitet, till Aftonbladet.

Talmansrundorna inleds

Idag inleds talmansrundorna, men från högerpartierna har det varit locket på kring hur M-ledarens regering ska se ut.

– Exakt vad som kommer hända och hur mycket vi kommer få insyn i är svårt att förutsäga nu. Högerpartierna kan också redan ha kommit överens om något, utan att vi vet om det än, säger Sofie Blombäck.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Pensionen höjs

2025 08 26

Riksdagens pensionsgrupp kallar till pressträff.

Äldre- och socialtjänstminister Anna Tenje (M) deltar tillsammans med representanter från samtliga riksdagspartier. 

På pressträffen väntas ministern och pensionsgruppen meddela att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”, rapporterar Ekot.

Det innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

– Pengarna fördelas efter hur mycket man själv har arbetat. För den som jobbar sätts pengarna in på pensionskontot, för pensionärer betalas det ut direkt i pensionen, uppger Ekot.

100 kronor i månaden

Det nya systemet börjar gälla från och med 2027.

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

Enligt uppgifter till Expressen innebär det nya systemet ungefär 100 kronor mer i månaden.

De vinner på nya systemet 

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, har länge argumenterat för en gas i pensionssystemet. 

Enligt TCO kommer gasen fungera på samma sätt som den så kallade "bromsen i pensionssystemet" – en automatisk balanseringsmekanism som säkerställer att utbetalnignarna inte överstiger tillgångarna. 

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas.

Foto: 

Text: Redaktionen


Finland överväger drastiskt drag – ska stoppa rysk invasion

2025 08 26

I februari 2022 rullade ryska stridsvagnar mot Kyiv.

Då agerade invånarna i den lilla byn Demydiv, som är belägen norr om huvudstaden.

En närliggande damm öppnades, vatten strömmade in och skapade ett stort träsk – vilket gjorde det omöjligt för ryska stridsvagnar att passera byn på vägen mot Kyiv. 

Samma taktik användes i flera områden norr om huvudstaden. Bilder på ryska stridsvagnar som fastnat i leran spreds världen över. 

– I princip stoppades den ryska offensiven från norr, säger försvarskonsulten Oleksandr Dmitriev, en av arkitekterna bakom taktiken, till Politico.

Natoländer tar lärdom  

Tre år senare inspireras Natoländer längs försvarsalliansens östra flank av den ukrainska taktiken. Flera länder planerar att återställa sina våtmarker. Finland och Polen uppger att de ”aktivt överväger myrrestaurering som en åtgärd för att försvara sina gränser”, rapporterar Politico.

Åtgärden skulle slå två flugor i en smäll. För det första skulle det bromsa en rysk framryckning. För det andra bidrar det till att minska den globala uppvärmningen.

– Försöken att bekämpa global uppvärmning är delvis beroende av naturens hjälp, och torvrika myrar fångar upp koldioxid lika bra som de stoppar fiendens stridsvagnar, framhåller Politico.

LÄS MER: ”Måste få attackera” – Trumps oväntade utspel om Ukrainakriget

”Win-win-situation”

Tarja Haaranen, direktör vid finska miljöministeriet, hyllar initiativet.

– Det är en win-win-situation som uppnår många mål samtidig, säger hon till tidningen.

FAKTA: Våtmarker och klimatet

- Våtmarker spelar en viktig roll för klimatet eftersom de kan lagra stora mängder växthusgaser.

-  En dränerad våtmark släpper däremot ut koldioxid och potentiellt även lustgas. Marken övergår generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Nato

Text: Redaktionen