Två nya länder godkänner Sveriges Natoansökan – Bara tre kvarstår

2022 09 17

Det stod klart vid omröstningar i två nya länder som röstat om Sveriges Natoansökan. När Portugals parlament röstade i går så röstade hela 219 ledamöter ja samtidigt som 11 röstade nej i omröstningen i parlamentet i huvudstaden Lissabon.

Endast 11 kommunister och vänstersocialister röstade nej vilket innebär att Portugal godkänner Sveriges ansökan till Nato.

Partierna som röstade ja

Den överväldigande segern till ja-sidan innebär att Portugal är det senaste i raden av länder som sagt ja till att ratificera Sveriges ansökan till världens mäktigaste försvarsorganisation.

De partier som röstade ja till Sveriges ansökan var följande:

Socialdemokraterna PS (120 mandat)

Liberalkonservativa PSD (72)

Nationalkonservativa Chega (12)

Liberalerna LI (8)

Miljöpartiet (1)

Djurpartiet (1)

Madeira Först (3)

Azorernas liberalkonservativa (2)

Partierna som röstade nej

De två partier  i Portugal som röstade nej till att släppa in Sverige i Nato var följande:

Kommunistpartiet CDU (6 mandat)

Vänstersocialisterna Left Bloc (5)

Det blev med andra ord en stor seger till ja-sidan och samtidigt godkände Portugal även Finlands Natoansökan.

– Genom att godkänna att Finland och Sverige går med i Nato så förstärker [Portugals] parlament sin ambition att skapa fred i Europa och den gemensamma säkerheten i euro-atlantiska området, säger Marco Perestrello från Socialdemokraterna.

– Även mänskliga rättigheter och demokrati stärks, säger han.

Bland argumenten för nejsidan på iberiska halvön, där Portugal och Spanien ligger, återfinns en vilja att begränsa USA:s inflytande, enligt Euractiv.

Även Spanien röstade ja

Omröstningen i Portugal skedde på fredagseftermiddagen och dagen innan, på torsdagen, röstade även Spanien ja till svenskt medlemskap i Nato.

290 av ledamöterna i Spaniens 350 platser stora parlament röstade ja till Sveriges ansökan.

Såväl Socialdemokraterna som det ledande högerpartiet Partido Popular röstade ja. På ja-sidan återfanns följande partier:

Socialdemokraterna (129) mandat)

Konservativa Partido Popular (89)

Nationalkonservativa Vox (52)

Liberala Ciudadanos/Citizens (10)

Baskiska Nationalisterna (6)

Katalanska liberala partiet (4)

Kommunister sade nej

47 ledamöter avstod från att rösta och endast 11 röstade nej.

Landets fjärde största parti, vänstersocialistiska Podemos avstod att rösta och de har en längre tid varit skeptiska till att Sverige och Finland ska få släppas in i Nato.

Kommunistpartiet Förenade Vänstern IU röstade nej. Partiet ingår i valsamverkan med Podemos och har för första gången en plats i regeringskonstellationen.

– Det är en historisk omröstning därför att vi stärker Nato som en allians för fria och frivilliga demokratier som förenas för att försvara freden, säger Sergio Gutierrez, ledamot för de styrande Socialdemokraterna, uppger Reuters.

Bara tre länder kvar

Av Natos 30 medlemsländer återstår nu bara tre länder som fortfarande inte har sagt ja till att Sverige och Finland ska få gå med i Nato.

Det är först och främst Turkiet med sin alltmer diktatoriska ledare Erdoğan som gång på gång försökt hindra och bromsa Sveriges och Finlands Natoansökan.

Dessutom handlar det om Ungern och dess kontroversiella premiärminister Viktor Orban som under många år varit EU:s främsta vän med Rysslands diktator.

Även Slovakien har kvar att ratificera Sveriges och Finlands Natoansökningar.

Alla 30 länder måste säga ja för att de båda Natoansökningarna ska godkännas.

Sverige och Finlands svängde om och ansökte om Natomedlemskap efter att Rysslands diktator Vladimir Putin inledde ett brutalt och olagligt anfallskrig mot Ukraina torsdagen den 24 februari i år.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk region har slut på bensin

2025 08 25

Under den senaste tiden har bensinkrisen i Ryssland intensiferats – bland annat mot bakgrund av Ukrainas attacker mot oljeraffinaderier.

Nu kommer uppgifter om att bensinen har tagit slut på den östliga ryska ögruppen Kurilerna, rapporterar oberoende Moscow Times.

Har tagit slut

Delar av Kurilerna i Rysslands fjärran östern har fått slut på bensin, uppger lokala myndigheter på måndagen.

– Försäljningen av AI-92-bensin till allmänheten har tillfälligt stoppats. Hela utbudet behövs för specialfordon, säger Konstantin Istomin, chef för Kurilsk-distriktet.

Beskedet kommer bara fem dagar efter att öarna införde en gräns på 10 liter per kund.

I grannregionen

Brister har också drabbat den närliggande Primorye-regionen, där långa köer bildades vid bensinstationer förra helgen. 

Myndigheterna införde restriktioner i Zabaikalsky-regionen och på ockuperade Krym efter brister där.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Efter krismötet

Tidigare i augusti kom besked om att den ryska regeringen kallat till krismöte angående bränslekrisen.

Åtgärden kom efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Har slagit till

I dagarna har Ukraina bland annat slagit till mot Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen.

Syzrans oljeraffinaderi kan raffinera upp till 8,5 miljoner ton olja per år, vilket motsvarar cirka 3,08 procent av den totala volymen av oljeraffinering i Ryssland.

– Den ukrainska generalstaben noterade att Syzrans oljeraffinaderi är specialiserat på att producera bensin, dieselbränsle, flygfotogen och andra petroleumprodukter för den ryska militären, uppger tankesmedjan ISW.

Läs mer: Norskt fartyg beskjutet

Foto: W. Chouak

Text: Redaktionen

Ungern rasar – “En militär attack mot EU”

2025 08 25

Ukraina har som bekant attackerat Druzhba-ledningen, genom vilken Ungern tar emot rysk olja.

Efter det har bland annat premiärminister Viktor Orban varit mycket förbannad på Ukraina.

Nu tar den ungerska parlamentsledamoten Tamás Deutsch – tillhörande Orbans parti Fidesz – det hela ett steg längre.

Han anklagar Ukraina för “en militär attack mot EU”, rapporterar Ukrainska Pravda.

“En militär attack”

Deutsch menar att de ukrainska attackerna kommer för att "komplettera politisk, hemlig och medial påtryckning på Ungern med militära medel".

– En väpnad attack mot infrastruktur som tjänar EU:s energisäkerhet är inget mindre än en militär attack mot Europeiska unionen, och i denna situation borde frågan om Ukrainas EU-medlemskap tas bort från dagordningen, säger han.

“Låt oss vara tydliga”

Även Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto är mycket förbannad.

Så här lyder ett av hans inlägg som har lagts ut på X och delats av landets premiärminister Viktor Orban:

– På bara några veckor har denna vitala ledning attackerats för tredje gången, och nu kommer oljeleveranserna till Ungern och Slovakien att stoppas i minst fem dagar. Låt oss vara tydliga: med dessa attacker skadar Ukraina inte primärt Ryssland, utan Ungern och Slovakien.

Läs mer: Jättesmäll för Ukraina – Polen säger nej

Statsministern slår tillbaka

En som är av en annan uppfattning är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Kristersson framhåller att Ryssland attackerar Ukraina dygnet runt “med oändligt lidande som följd”. 

– 1956 stod vi på Ungerns sida när de försökte göra sig fria från det ryska och sovjetiska förtrycket, framhåller statsministern.

– Och 2004 stod vi på Ungerns sida när de ville gå med i EU. Ungerns tack för detta är att nu ställa sig på Rysslands sida när en europeisk demokrati kämpar för livet. Ungern står på fel sida av historien.

Återkommande kritik

Ungern har sedan krigsutbrottet riktat återkommande kritik mot Ukraina, och vill inte se ett ukrainskt medlemskap i EU.

Orban motsätter sig ofta EU-initiativ som ämnar rikta stöd till Ukraina.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen