SVERIGE: Fler än 60 delfiner har dött på djurpark

2022 09 16

Fler än 60 delfiner har dött på Sveriges största djurpark Kolmården.

Det visar journalisten och författaren Lars Berges stora granskning av djurparkens hantering av delfiner under 60-, 70- och 80-talet.

Granskningen tog fart efter att författaren mottagit ett läckt dokument som innehöll information om Kolmårdens hanteringen av delfiner under tidsperioden.

– Jag fick det här dokumentet av en person med insyn och reagerade på siffran om att det skulle dött över 60 delfiner. Jag hade sett showerna och de är bombastiska och påkostade men här fanns det en annan sida bakom kulisserna, säger han i SVT:s Morgonstudio.

Författaren insåg snabbt att flera delfiner dött under mystiska omständigheter.

– Många av dem har dött av olika orsaker. Särskilt de nyfödda ungarna som man försökt avla fram har dött och det vet man inte riktigt vad det beror på. Det är ett mysterium, säger Lars Berge.

”Gör ont i hjärtat”

Kolmårdens vd Christine Karmfalk välkomnar granskningen, men menar att problemet är löst sedan flera år tillbaka. Hon berättar att 25 kalvar dog av oförklarliga skäl fram till 00-talet, men att djurparken i dag inte har kvar problemen.

Vidare säger hon att den nya granskningen ”gör ont i hjärtat”.

– Det är klart, vi är alla människor och det gör ont i hjärtat när man får höra vad som hände här på 60-, -70 och 80-talet. Jag är ändå övertygad om att personalen gjorde det sitt bästa utefter den kunskapen man hade då, säger Christine Karmfalk till SVT.

Poddserie

Lars Berges granskning har mynnat ut i poddserien ”Simma med delfiner”. I podden berättar författaren om sin granskning.

På torsdagen släpptes det tredje och sista avsnittet.

Kolmårdens delfiner i dag

I dag har Kolmården tolv delfiner.

På sikt kommer djurparken att stänga sitt delfinarium.

– I en situation där den biologiska mångfalden hotas världen över har vi på Kolmården fattat ett strategiskt beslut om att fokusera allt mer på att bevara hotade djurarter. Som ett led i det arbetet kommer vi därför på sikt att stänga delfinariet. Nu inleds det viktiga jobbet med att hitta nya hem till delfinerna, ett arbete som kan ta flera år, och tills dess kommer delfinariet hålla öppet som vanligt, skriver djurparken på sin hemsida.

Foto: R. Smith

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen