UTRIKES: Missnöjet mot Putin växer

2022 09 14

I början av veckan krävde 18 distriktansvariga från Moskva och St. Petersburg diktatorns avgång i ett offentligt upprop.

– Vi, Rysslands kommunala deputerade, tror att president Vladimir Putins agerande är skadligt för Rysslands och dess medborgares framtid. Vi kräver Vladimir Putins avgång från posten som Ryska federationens president, stod det i uppropet, enligt nyhetssajten The Insider.

Efter utspelet fick kommunpolitikerna snabbt besök av den ryska polisen.

Nya namnunderskrifter

Trots polisbesöket har protestlistan blivit större.

Närmare 50 distriktansvariga har nu skrivit på en namninsamling som kräver Vladimir Putins avgång, rapporterar CNN.

– Mina kollegor och jag ville stödja ställföreträdarna, som nyligen kallades till polisen och snart kommer att ställas inför rätta, säger Ksenia Thorstrom, en kommunal ställföreträdare i St. Petersburg, till CNN.

Även om det i nuläget endast är lokala politiker som riktar kritik mot diktatorn beskrivs protesterna som ett trendbrott. 

Missnöjet mot Putins anfallskrig i Ukraina har tidigare inte nått offentligheten i samma utsträckning som nu. 

Kadyrov kritiserar Putin

Kritik mot Rysslands krig kommer även från oväntat håll.

Tjetjeniens ledare Ramzan Kadyrov har öppet kritiserat den ryska krigsinsatsen.

– De har gjort misstag och jag tror att de kommer att dra de nödvändiga slutsatserna, sa den Kreml-utnämnde ledaren i ett ljudmeddelande som postades på hans Telegram-kanal på söndagen, rapporterar The Guardian.

– Om inga förändringar i strategin görs idag eller imorgon, kommer jag att tvingas prata med ledningen för försvarsministeriet och landets ledning för att förklara den verkliga situationen på plats för dem. Det är en väldigt intressant situation. Det är häpnadsväckande, skulle jag säga, tillade Kadyrov. 

Många enheter från Tjetjenien har deltagit i Rysslands krigsinsats, och medan Kadyrov till synes är lojal mot Moskva, är han en av få ryska politiska figurer som Kreml inte helt kontrollerar.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

2025 09 15

Efter att ha kränkt både polskt och rumänskt luftrum flyttar Kreml ballistiska robotar av modellen Iskander till den polska gränsen, rapporterar Defense Express.

Filmklipp visar hur robotarna utplaceras på en motorväg i den ryska exklaven Kaliningrad – nära Östersjön och gränsen till Polen och Litauen.

– Varje avfyringsramp är bestyckad med en ballistisk robot av typen 9M723, skriver tidningen.

Skapar oro

Enligt uppgift förflyttas robotarna som en del av den storskaliga rysk-belarusiska militärövningen Zapad 2025.

Men utplaceringen väcker ändå oro.

– Oavsett de formella skälen för utplaceringen av Iskander-robotarna är det tydligt att Ryssland riktar dessa robotsystem mot Polen. Dessutom är flera andra europeiska länder inom räckhåll, framhåller Defense Express.

Sverige inom räckhåll

Iskanderrobotarna har en räckvidd på 500 kilometer. Det innebär att robotarna i Kaliningrad kan nå flera mål i Europa, inklusive delar av östra Sverige.

Här är alla länder som hotas:

- Litauen

- Estland

- En tredjedel av Estland

- Nästan hela Polen

- Mindre delar av Tyskland och Danmark

- Delar av östra Sverige

Alla svenska områden

Följande svenska områden är inom räckhåll, enligt en karta som Defense Express publicerat:

- Delar av Skåne  

- Blekinge

- Delar av Småland

- Delar av Östergötland

- Delar av Södermanland

- Gotland

- Öland

LÄS MER: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Militärexpert kommenterar

Militärexperten Joakim Paasikivi har kommenterat händelsen. Han beskriver vapenförflyttningarna som en ”signal till Nato”

– De anser att det är vi som utgör hotet, så att de gör så här är helt följdriktigt. Att de har ett intresse av det ska synas är också helt följdriktigt, säger Paasikivi till Expressen.

– Frågan är hur stressade vi ska bli. Svaret är nog att vi inte bli borde bli så stressade som ryssarna vill, tillägger experten.

LÄS MER: Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

Foto: Sociala medier resp Алексей Иванов

Text: Redaktionen