UTRIKES: Premiärminister larmar om invasion – har ringt Putin

2022 09 13

Väpnade strider har brutit ut mellan Armenien och Azerbajdzjan under natten till tisdagen.

Det rapporterar The Guardian med hänvisning till rysk media.

Striderna sker i bakgrund av att en flera decennier lång konflikt om det omtvistade territoriet Nagorno-Karabach åter har blossat upp.

Bekräftar offer

Azerbajdzjan har haft kontroll över området sedan 2020 men har nu bekräftat att offer skördats i styrkorna. 

Det finns än så länge inga motsvarande uttalanden om offer i Armeniens militär, men landet bekräftar att strider pågår.

Vädjar till Putin

Armeniens regering har i ett uttalande sagt att man åberopar ett samarbetsavtal med Ryssland. 

Man vädjar också till FN:s säkerhetsråd, rapporterar ryska Interfax.

Landets premiärminister Nikol Pashinyan har redan ringt Rysslands diktator Vladimir Putin för att diskutera den eskalerade konflikten.

Talat med Macron och Blinken

Han har även talat med Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s utrikesminister Antony Blinken, varav båda två uppmanat till ett omedelbart slut på striderna.

– President Macron ansåg att ytterligare upptrappning av spänningen var oacceptabel och betonade behovet av att trappa ned situationen, säger Pashinyan i ett pressmeddelande.

Skyller på varandra

De två länderna skyller på varandra, skriver The Guardian.

Enligt Azerbajdzjans försvarsministerium har armeniska styrkor flyttat in vapen på deras sida av gränsen.

– Flera positioner, skyddsrum och förstärkta punkter av Azerbajdzjans väpnade styrkor kom under intensiv beskjutning från vapen av olika kaliber, inklusive granatkastare, av enheter i den armeniska armén, framhåller ministeriet i ett uttalande.

Blandar in Erdoğanregimen

Landets utrikesminister Jeyhun Bayramov har även suttit i telefon med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu.

– Informerade om de senaste storskaliga militära provokationerna av Armenien, framhåller Bayramov på Twitter.

Armenien: Vi är invaderade

Armeniens försvarsdepartementet hävdar å sin sida att man blivit invaderade.

– Intensiv beskjutning fortsätter - startade som ett resultat av en storskalig provokation från den azerbajdzjanska sidan. Armeniens väpnade styrkor har lanserat en proportionerlig reaktion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen