UTRIKES: Premiärminister larmar om invasion – har ringt Putin

2022 09 13

Väpnade strider har brutit ut mellan Armenien och Azerbajdzjan under natten till tisdagen.

Det rapporterar The Guardian med hänvisning till rysk media.

Striderna sker i bakgrund av att en flera decennier lång konflikt om det omtvistade territoriet Nagorno-Karabach åter har blossat upp.

Bekräftar offer

Azerbajdzjan har haft kontroll över området sedan 2020 men har nu bekräftat att offer skördats i styrkorna. 

Det finns än så länge inga motsvarande uttalanden om offer i Armeniens militär, men landet bekräftar att strider pågår.

Vädjar till Putin

Armeniens regering har i ett uttalande sagt att man åberopar ett samarbetsavtal med Ryssland. 

Man vädjar också till FN:s säkerhetsråd, rapporterar ryska Interfax.

Landets premiärminister Nikol Pashinyan har redan ringt Rysslands diktator Vladimir Putin för att diskutera den eskalerade konflikten.

Talat med Macron och Blinken

Han har även talat med Frankrikes president Emmanuel Macron och USA:s utrikesminister Antony Blinken, varav båda två uppmanat till ett omedelbart slut på striderna.

– President Macron ansåg att ytterligare upptrappning av spänningen var oacceptabel och betonade behovet av att trappa ned situationen, säger Pashinyan i ett pressmeddelande.

Skyller på varandra

De två länderna skyller på varandra, skriver The Guardian.

Enligt Azerbajdzjans försvarsministerium har armeniska styrkor flyttat in vapen på deras sida av gränsen.

– Flera positioner, skyddsrum och förstärkta punkter av Azerbajdzjans väpnade styrkor kom under intensiv beskjutning från vapen av olika kaliber, inklusive granatkastare, av enheter i den armeniska armén, framhåller ministeriet i ett uttalande.

Blandar in Erdoğanregimen

Landets utrikesminister Jeyhun Bayramov har även suttit i telefon med Turkiets motsvarighet Mevlüt Çavuşoğlu.

– Informerade om de senaste storskaliga militära provokationerna av Armenien, framhåller Bayramov på Twitter.

Armenien: Vi är invaderade

Armeniens försvarsdepartementet hävdar å sin sida att man blivit invaderade.

– Intensiv beskjutning fortsätter - startade som ett resultat av en storskalig provokation från den azerbajdzjanska sidan. Armeniens väpnade styrkor har lanserat en proportionerlig reaktion.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk region har slut på bensin

2025 08 25

Bensinen på den ryska ögruppen Kurilerna har tagit slut.

Under den senaste tiden har bensinkrisen i Ryssland intensiferats – bland annat mot bakgrund av Ukrainas attacker mot oljeraffinaderier.

Nu kommer uppgifter om att bensinen har tagit slut på den östliga ryska ögruppen Kurilerna, rapporterar oberoende Moscow Times.

Har tagit slut

Delar av Kurilerna i Rysslands fjärran östern har fått slut på bensin, uppger lokala myndigheter på måndagen.

– Försäljningen av AI-92-bensin till allmänheten har tillfälligt stoppats. Hela utbudet behövs för specialfordon, säger Konstantin Istomin, chef för Kurilsk-distriktet.

Beskedet kommer bara fem dagar efter att öarna införde en gräns på 10 liter per kund.

I grannregionen

Brister har också drabbat den närliggande Primorye-regionen, där långa köer bildades vid bensinstationer förra helgen. 

Myndigheterna införde restriktioner i Zabaikalsky-regionen och på ockuperade Krym efter brister där.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Efter krismötet

Tidigare i augusti kom besked om att den ryska regeringen kallat till krismöte angående bränslekrisen.

Åtgärden kom efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Har slagit till

I dagarna har Ukraina bland annat slagit till mot Syzrans oljeraffinaderi i Samara-regionen.

Syzrans oljeraffinaderi kan raffinera upp till 8,5 miljoner ton olja per år, vilket motsvarar cirka 3,08 procent av den totala volymen av oljeraffinering i Ryssland.

– Den ukrainska generalstaben noterade att Syzrans oljeraffinaderi är specialiserat på att producera bensin, dieselbränsle, flygfotogen och andra petroleumprodukter för den ryska militären, uppger tankesmedjan ISW.

Läs mer: Norskt fartyg beskjutet

Foto: W. Chouak

Text: Redaktionen

Ungern rasar – “En militär attack mot EU”

2025 08 25

Det råder stor ilska i Ungern efter Ukrainas attacker på rysk oljeinfrastruktur.

Ukraina har som bekant attackerat Druzhba-ledningen, genom vilken Ungern tar emot rysk olja.

Efter det har bland annat premiärminister Viktor Orban varit mycket förbannad på Ukraina.

Nu tar den ungerska parlamentsledamoten Tamás Deutsch – tillhörande Orbans parti Fidesz – det hela ett steg längre.

Han anklagar Ukraina för “en militär attack mot EU”, rapporterar Ukrainska Pravda.

“En militär attack”

Deutsch menar att de ukrainska attackerna kommer för att "komplettera politisk, hemlig och medial påtryckning på Ungern med militära medel".

– En väpnad attack mot infrastruktur som tjänar EU:s energisäkerhet är inget mindre än en militär attack mot Europeiska unionen, och i denna situation borde frågan om Ukrainas EU-medlemskap tas bort från dagordningen, säger han.

“Låt oss vara tydliga”

Även Ungerns utrikesminister Peter Szijjarto är mycket förbannad.

Så här lyder ett av hans inlägg som har lagts ut på X och delats av landets premiärminister Viktor Orban:

– På bara några veckor har denna vitala ledning attackerats för tredje gången, och nu kommer oljeleveranserna till Ungern och Slovakien att stoppas i minst fem dagar. Låt oss vara tydliga: med dessa attacker skadar Ukraina inte primärt Ryssland, utan Ungern och Slovakien.

Läs mer: Jättesmäll för Ukraina – Polen säger nej

Statsministern slår tillbaka

En som är av en annan uppfattning är Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Kristersson framhåller att Ryssland attackerar Ukraina dygnet runt “med oändligt lidande som följd”. 

– 1956 stod vi på Ungerns sida när de försökte göra sig fria från det ryska och sovjetiska förtrycket, framhåller statsministern.

– Och 2004 stod vi på Ungerns sida när de ville gå med i EU. Ungerns tack för detta är att nu ställa sig på Rysslands sida när en europeisk demokrati kämpar för livet. Ungern står på fel sida av historien.

Återkommande kritik

Ungern har sedan krigsutbrottet riktat återkommande kritik mot Ukraina, och vill inte se ett ukrainskt medlemskap i EU.

Orban motsätter sig ofta EU-initiativ som ämnar rikta stöd till Ukraina.

Läs mer: Ukraina säkrar stort avtal

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen