VAL 2022: Regeringen tvekar om Ukrainas vädjan

2022 09 08

Sverige kommer på ett eller annat sätt att fortsätta stödja Ukraina militärt.

Idag fattade regeringen beslut om att ge Försvarsmakten och Försvarets materielverk i uppdrag att undersöka exakt hur det svenska militära stödet ska ut, rapporterar SVT.

Enligt försvarsminister Peter Hultqvist (S) lär ett sådant stöd behöva ske under överskådlig framtid.

Högst på önskelistan

Vad Ukraina själva allra helst vill ha från Sverige är det oerhört eftertraktade artillerisystemet Archer.

Det skulle också kunna ingå i det förslag som Försvaret lämnar till regeringen, som ska in redan 25 oktober.

Tvekar: "Påverkar svenska försvarsförmågan"

Men Peter Hultqvist är tveksam till om han vill dela med sig av det åtråvärda artillerisystemet.

– Vi har bara 24 gripbara Archer i den svenska Försvarsmakten idag. Det är en väldigt liten nivå, och om vi skickar Archer till Ukraina så har det också en direkt påverkan på den svenska försvarsförmågan, så just det beslutet är inte enkelt, säger han enligt tv-kanalen.

M och KD kräver leverans

Till skillnad från Socialdemokraterna kräver Moderaterna och Kristdemokraterna att Ukraina förstärks med just Archer.

Partierna har även flaggat för att så kan ske om Ulf Kristerssons (M) regeringsunderlag vinner valet och att artillerisystemet kan vara en “game-changer” för Ukraina att slå tillbaka mot Putins Ryssland.

Kritiserar oppositionen

Hultqvist betonar dock att Sveriges eget försvar skulle lida av en sådan leverans. 

Han trycker även på att det är ett väldigt avancerat system och kritiserar att oppositionen försöker skapa en politisk strid i ämnet.

– Jag tycker inte att man ska göra stödet till Ukraina med enskilda vapensystem till en valfråga, säger försvarsministern.

"Det bästa Sverige kan göra"

Att artillerisystem Archer står högst upp på Ukrainas önskelista gjordes klart i samband med att landets utrikesminister Dmytro Kuleba besökte Sverige i slutet av augusti.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående artillerisystemet Archer, sade han på pressträff vid besöket.

Fakta Archer

  • Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB. 
  • Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
  • Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare. 

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland attackerat – avgörande byggnad i lågor

2025 06 24

Ukraina har utfört en betydelsefull attack på rysk mark.

Oljedepån Atlas i den ryska regionen Rostov har attackerats.

Det rapporterar flera internationella medier natten till tisdagen.

Anläggningen spelar en stor roll i kriget då den levererar bränsle och används för att försörja den ryska armén, framför allt i de ryskockuperade delarna av Luhansk och Donetsk på fronten i östra Ukraina.

– Ett viktigt objekt för de ryska ockupanterna har träffats, framhåller den ukrainska generalstaben på Telegram.

– En attack av våra styrkor i målets område har bekräftats. En brand har observerats. Resultaten av attacken klargörs nu, meddelas i samma besked.

Ukraina: "Avgörande"

Atlas har en “avgörande logistisk roll för Rysslands krigsinsats”, enligt Kyiv Independent. 

Det är framför allt närheten till frontlinjen som gör oljedepån strategiskt viktig för Ryssland. Samma depå attackerades även i november 2024.

– Försvarsmakten fortsätter att vidta alla åtgärder för att undergräva de ryska ockupanternas militära och ekonomiska potential och tvinga Ryska federationen att upphöra med sin väpnade aggression mot Ukraina, framhåller den ukrainska militären.

Nya måltavlor

Attacken beskrivs från ukrainsk sida som en del av landets större insatser för att störa ryska leveranskedjor och försämra Kremls förmåga att upprätthålla den fullskaliga invasionen.

Även infrastruktur och ammunitionslager i Ryssland och på ryskockuperad mark har i högre grad blivit måltavlor för ukrainska drönar- och robotattacker. 

LÄS MER: Kalldusch för ryska krigskassan

Drönare över Moskva

Ryssland har inte uttalat sig om händelsen.

Tidigare under gårdagen uppgav Rostovs guvernör Jurij Sljusar att en ukrainsk drönarattack utlöst en brand i ett “industriföretag” i regionen, rapporterar Reuters.

Han namngav inte vilket företag som var drabbat.

Samtidigt har ytterligare ett tjugotal drönare tagit sikte mot Ryssland, uppger nyhetsbyrån.

Enligt Ryssland har samtliga skjutits ned. Två av drönarna sköts ned över Moskvaregionen.

LÄS MER: Jubel i Kreml – två länder säger nej till EU

LÄS MER: Mordförsök på Zelenskyj

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Unikt besked från Sverige – vill stoppa EU-lag

2025 06 24

EU:s AI-lag bör pausas med omedelbar verkan.

Det kräver Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Inför ett möte med EU-ledare föreslår Kristersson att den omdebatterade lagen ska stoppas tillfälligt, rapporterar Politico.

Ett unikt besked från Sveriges statsminister.

– Det är första gången som en regeringsledare föreslagit det, skriver tidningen.

”Förvirrande”

Kristersson anser att AI-regelverket är dåligt utformat.   

– Ett exempel på förvirrande EU-regler är att den så kallade AI-lagen ska träda i kraft utan att det finns gemensamma standarder, säger statsministern enligt Politico.

Nya regleringar

Delar av EU:s AI-lag (Artificial Intelligence Act) har redan trätt i kraft.

I augusti utökas lagen – bland annat ska nya regler för AI-modeller som ChatGPT införas.

Sedan tidigare har EU satt upp en rad regler som AI-system måste följa.

Ulf Kristersson fruktar att regleringarna kommer att leda till att Europa hamnar efter i teknikutvecklingen.

– En fortsatt utrullning skulle kunna leda till att Europa hamnar efter tekniskt eller att specifika delar inte finns tillgängliga på den europeiska marknaden, säger han enligt Politico.

”Ta bort regleringar”

Kristersson har tidigare öppnat för att avreglera techmarknaden i Europa.

– Den inre marknaden för digitala tjänster är för dåligt utvecklad. Vi behöver ta bort regleringar som gör att techbolag inte vågar etablera sig och investera i Europa, har statsministern sagt till Di.

I samma intervju konstaterade Kristersson att olika regler på den europeiska marknaden skapar stor osäkerhet för techbolagen.

– Vi ska inte dansa efter techbolagens pipa, men det är besvärande att det är en osäker marknad att lansera i Europa. Det finns skäl till självkritik och nu är tillfället att fånga upp den.

LÄS MER: Ica-butik tvingas till nödåtgärder | Ekonomibladet

Foto Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen