STOR GRANSKNING: Omfattande kritik mot försvaret

2022 09 06

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige, framhåller Riksrevisionen.

Enligt myndigheten har Försvarsmakten under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt. Det motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K.

Utöver denna siffra är ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Når inte målen

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning under perioden 2016-2020.

En slutsats av granskningen är att Försvarsmaktens ”ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen”.

– Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits, framhåller Riksrevisionen.

Flera lämnar sina tjänster

Personalbristen har förvärrats ytterligare av att många anställda väljer att avsluta sina tjänster i förtid.

Riksrevisionens granskning slår fast att arbetsuppgifterna inte alltid motsvarar förväntningarna.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Flera nyanställda har även valt att hoppa av under årets gång.

Enligt granskningen hade dock Försvarsmakten inte ens nått personalmålen om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer från myndigheten

Riksrevisionen rekommenderar nu Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

– Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta, skriver myndigheten.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen