STOR GRANSKNING: Omfattande kritik mot försvaret

2022 09 06

Det svenska försvaret saknar sedan flera år ett stort antal soldater, sjömän och gruppbefäl.

Det fastslår Riksrevisionen i en ny granskning.

– Kontinuerligt anställa soldater, sjömän och gruppbefäl – så kallade GSS/K – utgör en viktig del av det svenska försvaret, och är de personalkategorier som snabbast ska kunna sättas in vid ett anfall mot Sverige, framhåller Riksrevisionen.

Enligt myndigheten har Försvarsmakten under de senaste åren haft ungefär 1 000–1 500 färre GSS/K anställda än vad som bedömts nödvändigt. Det motsvarar cirka 15–20 procent av alla GSS/K.

Utöver denna siffra är ytterligare 500–1 000 GSS/K tjänstlediga.

Når inte målen

Riksrevisionen har granskat Försvarsmaktens personalförsörjning under perioden 2016-2020.

En slutsats av granskningen är att Försvarsmaktens ”ekonomiska mål i praktiken är frikopplade från verksamhetsmålen”.

– Vissa enheter inom Försvarsmakten har som mål att anställa fler GSS/K än de har plats och resurser för, och saknar i realiteten möjlighet att nå bemanningsmålen inom de tidsramar som har angivits, framhåller Riksrevisionen.

Flera lämnar sina tjänster

Personalbristen har förvärrats ytterligare av att många anställda väljer att avsluta sina tjänster i förtid.

Riksrevisionens granskning slår fast att arbetsuppgifterna inte alltid motsvarar förväntningarna.

– Många uppger att brist på materiel och arbetsledande yrkesofficerare har inneburit få övnings- och utvecklingsmöjligheter. Arbetsuppgifterna har då inte känts lika meningsfulla, säger Fredrik Bonander, projektledare för granskningen.

Flera nyanställda har även valt att hoppa av under årets gång.

Enligt granskningen hade dock Försvarsmakten inte ens nått personalmålen om alla hade stannat kvar under hela verksamhetsåret.

– Bemanningen har hämmats av att Försvarsmakten inte tydligt har prioriterat detta. För få anställda vid en allvarlig krissituation är såklart problematiskt ur ett beredskapsperspektiv, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Rekommendationer från myndigheten

Riksrevisionen rekommenderar nu Försvarsmakten att se över vilka åtgärder som behövs för att motivera GSS/K att stanna längre på de organisationsenheter som har stora underskott eller hög personalomsättning.

– Dessutom bör Försvarsmakten säkerställa att organisationsenheterna har en tillräcklig mängd GSS/K i tjänst under hela året för att kontinuerligt kunna bedriva en god verksamhet, samt förtydliga sin interna styrning vad gäller antalet anställda och kostnaderna för detta, skriver myndigheten.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Kaffepriset förändras i höst

2025 09 14

Kaffemarknaden väntas återigen röra på sig med förändrade priser.

Med en global prisökning på kaffe kan svenska hushåll nu även förvänta sig en betydande höjning i butikshyllorna.

Effekterna märks främst på snabbkaffe, kapslar och hela bönor under hösten.

I USA steg detaljhandelspriserna på kaffe med nästan 21 procent i augusti jämfört med samma månad förra året – den största årliga ökningen sedan 1997, rapporterar The New York Times.

På månadsbasis ökade priserna med fyra procent, den största uppgången på 14 år.

– Kaffepriserna kommer lätt att överstiga tidigare rekord när effekterna av de 50-procentiga tullarna på Brasilien slår igenom i butikshyllorna, säger Diane Swonk, chefsekonom på revisionsföretaget KPMG, till CNN.

LÄS MER: Matpriserna sjunker

Brasilien drabbas hårt

De största exportländerna är de som drabbas hårdast av tullarna.

Brasilien, en av de största leverantörerna i världen, möter 50-procentiga tullar.

Colombia och Vietnam har fått tullar på 10 respektive 20 procent. Dessa åtgärder infördes som ett svar på politiska spänningar med Brasilien, vilket nu påverkar marknaden direkt.

Sverige påverkas

Denna snabba prisuppgång påverkar även den svenska marknaden, eftersom Sverige importerar nästan allt kaffe och är beroende av samma stora exportländer som USA.

Om man ser till de senaste fem åren blir prisökningen ännu mer påtaglig.

Sedan sommaren 2020 har kaffepriset mer än fördubblats, medan andra varor – och svenskarnas löner – endast har stigit med drygt 20 procent.

Prishöjning i butik

Enligt ny statistik från Matpriskollen har matpriset stått still i augusti. Men för kaffe ser det inte likadant ut.

– Råkaffepriserna som minskat stabilt sedan slutet på april fick en stark rekyl uppåt i slutet av sommaren vilket har skapat rejäla skillnader i hyllan, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Prishöjningarna i butik har ännu inte slagit igenom helt då förändringar i råvarupriserna ofta påverkar hyllpriserna med viss fördröjning.

LÄS MER: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass – hela listan

Foto: Public Domain Pictures

Text: Redaktionen


JUST NU: Akut brist i Ryssland – Putin går på knäna

2025 09 14

Ryssland står inför en stor brist efter Ukrainas upprepade attacker.

Det är de senaste attackerna mot landets oljeanläggningar som ligger till bakgrund och slagen mot den ryska oljan får nu tydliga och omedelbara följder.

Konsekvenserna av attackerna ses nu i flera regioner, där leveransstopp och stigande priser skapar oro, rapporterar The Moscow Times.

Stor bensinbrist väntar

Analytiker uppskattar att Ryssland under augusti förlorade hela 17 procent av sin oljeraffineringskapacitet, vilket motsvarar över en miljon fat olja.

De senaste attackerna förväntas höja siffran ytterligare.

– Bensinbristen är ett tydligt tecken på att attackerna träffar Rysslands mest känsliga punkter, säger en västerländsk säkerhetsexpert till Reuters.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Värsta siffrorna sedan start

Ryssland är världens näst största oljeexportör och oljeintäkterna är avgörande för att finansiera kriget i Ukraina.

Enligt Internationella energiorganet, IEA har Rysslands intäkter från olje- och bränsleexport sjunkit till en av de lägsta nivåerna sedan krigets början.

I augusti föll intäkterna med 920 miljoner dollar till totalt 13,5 miljarder dollar, en följd av både ukrainska drönarattacker och västerländska sanktioner.

IEA konstaterar att Rysslands oljeintäkter nu ligger nära en femårslägsta, något som förvärrar landets ekonomiska nedgång.

Storskaliga attacker

Ukrainas senaste drönarattack slog till mot oljeraffinaderiet Kirishi utanför Sankt Petersburg, som är ett av Rysslands största.

Uppgifterna om skadornas omfattning går isär – ryska myndigheter hävdar att tre drönare sköts ner, medan Ukraina beskriver attacken som ”framgångsrik”.

Bara timmar tidigare attackerades en annan oljeanläggning i Basjkirien.

– Det här är en tydlig strategi för att slå mot den ryska krigskassan, rapporterar Reuters.

Nu tvingas Kreml hantera både ekonomiska förluster och växande oro på hemmaplan.

LÄS MER: Nya regler för ryssar i Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen