SVERIGE: Myndighet varnar för kycklingsmitta – kan drabba människor

2022 09 06

Bakterien campylobacter har upptäckts hos kycklinguppfödare.

Därför löper en stor mängd människor risk att bli sjuka av att äta just kycklingkött för tillfället. 

Varningen kommer direkt från myndigheten Livsmedelsverket, som nu går ut med råd för hur kyckling bör tillagas för att minska risken att bli sjuk.

Det meddelar Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Extra viktigt just nu

Enligt myndigheten är det inte ovanligt att mängden campylobacter ökar på kycklinggårdar under sommaren.

Inte heller i år.

Men samtidigt ökar risken den här tiden på året för att även människor ska bli sjuka.

– Därför är det extra viktigt just nu att ta hand om och tillaga kyckling i köket på rätt sätt. Då minskar du risken att bli sjuk, säger Jonas Toljander, mikrobiolog på Livsmedelsverket, till myndighetens hemsida.

Myndighetens tre råd

Livsmedelsverket har formulerat tre rekommendationer för hur du bör agera när du tillagar kyckling för att undvika att bli smittad.

  • Tvätta händerna före matlagning samt direkt efter du hanterat kyckling.
  • Försäkra dig om dina redskap är rena och använd en ren arbetsbänk. Var noga med att diska knivar och skärbräda efter att du skurit kyckling.
  • Genomstek kycklingen undan undantag. På så sätt dör eventuella bakterier.

Åt 14,9 kycklingar 2021

Enligt Djurens Rätt, Sveriges största djurrätts- och djurskyddsorganisation, åt en genomsnittlig svensk 14,9 kycklingar under 2021.

Det var en måttlig ökning från 14,2 år 2020, men en minskning jämfört med 2019.

Då åt svenskar i snitt 15,10 kycklingar under ett år.

Mängden har ökat

Däremot har den förbrukade mängden kilo ökat bland svenska folket.

Trots att man åt färre kycklingar år 2021 förbrukade varje person i snitt 23,1 kilo kyckling samma år, jämfört med 2019 då man åt fler kycklingar – men enbart förbrukade 22,4 kilo.

Arbetar förebyggande

Livsmedelsverket uppger även i pressmeddelandet att förebyggande arbete inom svensk kycklingproduktion har fått effekt på smittspridningen.

– I kycklingflockarna har mängden campylobacter minskat senaste åren, vilket också minskar risken för att människor ska smittas. Men trots det finns det ofta mer campylobacter på kycklingköttet vissa tider på året, framhåller myndigheten.

Foto: C. Lin

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen