VAL 2022: Markant förändring i svenskars röstbeteende

2022 09 01

Allt fler svenskar väljer att rösta före själva valdagen.

Med tio dagar kvar till valet gör partiledarna allt för att vinna de sista rösterna som kan bli avgörande den 11 september.

Men trots att valspurten pågår för fulla muggar verkar många svenskar redan ha bestämt sig.

Andelen som förtidsröstar ökar nämligen återigen, rapporterar Sveriges Radio.

Ökning med 11 procent

Möjligheten att förtidsrösta inför årets val öppnades 24 augusti.

Efter de sex första dagarna kunde en markant ökning konstateras i förhållande till förra valet.

– Det är nästan 550 000 personer som har röstat, en ökning med 11 procent jämfört med samma sex dagar 2018, säger Anna Nyqvist kanslichef på Valmyndigheten, till SR.

"Ökat i varje val"

För 20 år sedan var det enbart drygt 30 procent som förtidsröstade.

I samband med valet för fyra år sedan hade den ökat till 45 procent.

– Förtidsröstningen har ökat i varje val sedan den infördes, säger Anna Nyqvist.

Enligt Valmyndigheten beror det sannolikt på att folk anser att det är smidigt att kunna rösta när och var man själv vill.

Går att ändra sig

För den som har förtidsröstat men sedermera ångrar sig på valdagen finns det dock ingen anledning till panik.

Det går att lägga en ny röst i vallokalen som då ersätter förtidsrösten.

Men det är få som utnyttjar möjligheten.

Av de drygt tre miljoner människor som förtidsröstade 2018 var det enbart cirka 10 200 som ändrade sin röst på valdagen, uppger Anna Nyqvist.

1,2 miljoner har inte bestämt sig

För partierna finns det all anledning att bedriva valkampanj hela vägen in i kaklet.

Ungefär 20 procent har nämligen ännu inte bestämt sig för vad man ska rösta på, rapporterade Svenska Dagbladet tidigare i veckan.

– Omsatt i antal väljare handlar det om minst 1,2 miljoner väljare. Det är ganska mycket. De flesta har förstås en aning om åt vart det lutar, eller vilka partier de tänker välja mellan, det brukar vara inom respektive block. Men några av dem går också över blockgränsen, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, till SvD.

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen