VAL 2022: Bjöd på nazifika i riksdagen – förklarar sig

2022 09 01

En tjänsteman från Sverigedemokraterna har hamnat i blåsväder. Samtidigt slår nu SD tillbaka.

Anledningen är att politikern bjöd in ett 30-tal kollegor från Sverigedemokraternas riksdagskansli på fika.

Men det var inte vilken kaffepaus som helst.

SD-politikern ville nämligen fira dagen då Nazityskland invaderade Polen, vilket ägde rum den 1 september 1939 – 83 år sedan just idag, rapporterar Aftonbladet.

Uppgifterna framkommer från mejlkorrespondens som  Aftonbladet framhåller att man tagit del av.

Tidningen uppger också att avsändaren är en tjänsteman på SD:s riksdagskansli och är politiskt sakkunnig.

Uppmanade att fira "högtid"

Mejlet inleds med rubriken “Andravärldskrigsinledelsefika”.

– Med uppmaning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt och en mångfald kardemummalängd fira, framhäver tjänstemannen i sin inbjudan.

Bekräftar mejlets äkthet

Sverigedemokraternas kanslichef Sammy Almedal har tagit emot mejlet och bekräftar att det har skickats ut.

– Jag har sett det och jag har meddelat medarbetaren att det var totalt olämpligt, och han har bett om ursäkt för det, säger han till Aftonbladet.

Fikan ställdes in

Enligt kanslichefen blev det ingen fika.

– Medarbetaren bad om ursäkt och förklarade varför han skrivit som han skrivit och fikan ställdes in, säger Sammy Almedal, som inte kan svara på om “skämtet” kommer att få några konsekvenser.

"Smaklöst och skamligt"

Flera reaktioner på händelsen har yttrats på sociala medier.

– SD fortsätter nazi-kopplingarna ända in i riksdagskansliet. Smaklöst, skamligt och stötande. Jag har svårt att förstå varför L, M och KD vill ha dessa tjänstemän på regeringskansliet efter valet? framhåller Annie Lööf (C) på Twitter.

Även Ulf Kristersson (M), som vill samarbeta med SD efter valet, har kritiserat fikaförslaget.

Det här är riktigt vidrigt och jag förväntar mig att SD hanterar situationen därefter. Hade något lika vidrigt hänt hos Moderaterna hade personen fått sparken omedelbart, framhåller han till Aftonbladet.

SD:s pressavdelning förklarar

Sverigedemokraternas presschef förklarar att budskapet från SD-tjänstemannen har feltolkats av pressen.
– Det är en polsk medarbetare som vill högtidlighålla en polsk högtid.
– För att hedra alla de som fick betala det ultimata priset för Nazitysklands fruktansvärda anfall av Polen, förklarar Oskar Cavalli-Björkman för denna sida.
SD:s presschef understryker att medarbetaren  formulerat sig klantigt men han betonar att uppgiften har misstolkats och medierna inte har förmedlat en korrekt bild av det inträffade.

Har störtat fram i opinionen

Aftonbladets avslöjande kommer samtidigt som en klart uppåtgående trend i den sverigedemokratiska opinionen.

Enligt Sifo parkerar partiet idag på 20,6 procent, vilket är fortsatt högre än Moderaterna som enbart når 16,1 procent.

Stor mobiliseringskraft

Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo, menar att SD har kraft att mobilisera och ta väljare från “soffan”.

– Det är viktigt att komma ihåg när det gäller SD att det inte bara är moderater som går till dem, utan att SD just nu är det parti som är bäst på att mobilisera. Det har de inte alltid varit, säger han till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Riksdagsparti agerar efter stor kartläggning – 214 SD-kandidater uppges ha koppling till nazism eller högerextremism

Foto: M. Browne resp M. Stenberg

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen