I NATT: Fruktansvärda nyheter från Kina

2022 09 01

Brott mot mänskligheten kan ha begåtts mot uigurer och andra muslimska minoritetsgrupper i Kinas nordvästra region Xinjiang.

Det skriver FN i en ny rapport som släpptes på onsdagen.

– Omfattningen av godtyckliga och diskriminerande frihetsberövande av medlemmar av uiguriska och andra övervägande muslimska grupper kan utgöra internationella brott, i synnerhet brott mot mänskligheten, skriver Michelle Bachelet, FN:s chef för mänskliga rättigheter, i rapporten.

Vidare fastslår rapporten att  "allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har begåtts i Xinjiang-regionen, inom ramen för den kinesiska regeringens tillämpning av terrorismbekämpning och anti-"extremism"-strategier”.

– Anklagelser om tortyr och misshandel, inklusive tvångsmedicinsk behandling, är trovärdiga, framhåller Michelle Bachelet.

En miljon i läger

FN:s rapport publiceras drygt ett år efter att en kommitté av FN-experter rapporterat om att över en miljon uigurer och andra muslimska minoritetsfolk frihetsberövats och internerats i utomrättsliga läger i Xinjiang, rapporterar CNN.

I november 2019 publicerade New York Times uppseendeväckande uppgifter om hänsynslösa övergrepp mot uigurer i Xinjiangprovinsen. Tidningens uppgifter byggde på läckta dokument som indikerade att Peking spärrat in över en miljon uigurer för att ”omvändas och botas” samt utbildas till lojala medlemmar av kommunistpartiet.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch intervjuade 2019 över 50 personer som suttit i de omtalade lägren.

– De förhörde mig i fyra dygn utan att jag fick sova. Jag satt fastspänd på en stol. Jag fick också stå fastkedjad med armarna uppåt, så att mina tår knappt nådde ner till marken, berättade en av de intervjuade.

– Före varje måltid var vi tvungna att ställa oss upp och säga: ”Vi tackar partiet, hemlandet och president Xi. Vi önskar president Xi god hälsa, att vårt land ska blomstra och att alla etniska grupper ska leva i harmoni”, framhöll en annan.

Kinas svar

Kina har svarat på FN:s rapport.

I ett uttalande hävdar Peking att rapporten  "förvränger" Kinas lagar och politik.

Den kinesiska regimen vidhåller att lägren ingår i ett arbete mot terrorism.  

– Alla etniska grupper, inklusive uigurerna, är jämställda medlemmar av den kinesiska nationen. Xinjiang har vidtagit åtgärder för att bekämpa terrorism och extremism i enlighet med lagen, och effektivt stävja de frekventa förekomsterna av terroristaktiviteter. För närvarande åtnjuter Xinjiang social stabilitet, ekonomisk utveckling, kulturellt välstånd och religiös harmoni, skriver Peking i uttalandet enligt CNN.

Foto: L. Moura

Text: Redaktionen

JUST NU: Klassiskt krav på krogen slopas

2025 06 25

Regeringen vill slopa matkravet på barer.

Tidöpartierna planerar att göra det enklare för barer att servera alkohol utan krav på matservering.

Efter sommaren tillsätts en snabbutredning om att slopa matkravet. Det framgår i en debattartikel signerad av tre företrädare för regeringen i Expressen. 

– Att man inte ska servera alkohol till berusade, kolla ålderskontroller, inte ha mängdrabatter – det sker under ordnade former. Allt det kommer att återupprättas med ett eventuellt slopat matkrav, säger socialminister Jakob Forssmed (KD) till TV4.

Även uteserveringar påverkas

Regeringen vill även förändra reglerna för uteserveringar. Tidöpartierna öppnar för att slopa jravet på  att restauranger måste ha sittplatser inomhus för att få lov att servera alkohol utomhus .

– Det är inte rimligt att vi har en lag som skiljer så mycket på om man dricker inomhus eller utomhus, säger Forssmed.

Målet är att underlätta för företagare och samtidigt ge kunderna ett större och mer varierat utbud på restauranger och caféer.

Så ser alkohollagen ut

Enligt nuvarande alkohollag måste restauranger och barer som vill servera alkohol erbjuda ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat.

Maten ska tillagas i ett kök i anslutning till serveringslokalen. Syftet med matkravet har varit att minska berusningsgraden hos gästerna.

Regeringen anser dock att dagens regelverk leder till ökade kostnader för verksamheter och begränsar möjligheten att bli mer specialiserade.

Utredningen ska vara färdig inom sex månader, och regeringen räknar med att lagändringarna kan träda i kraft inom ett par år.

Kritik från nykterhetsrörelsen

Regeringens nya besked möts av motstånd.

Nykterhetsorganisationen IOGT-NTO  har varnat för att ett slopande av matkravet kan leda till ökad alkoholkonsumtion och därmed fler alkoholrelaterade skador.

De menar att matservering är ett viktigt led i svensk alkoholpolitik för att begränsa skador till följd av alkoholkonsumtion.

Foto: J. Olalde

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för svenska konsumenter

2025 06 25

Butiker har höjt priserna på mat mer än vad kostnadsökningarna kan motivera.

Det visar en ny rapport från Konkurrensverket.

Priserna på baslivsmedel som bröd, ost, smör och ägg steg mer än vad inflation och leverantörsparter kunde motivera under perioden 2021–2023. 

– Vad vi konstaterar är att priserna i butik inte är kostnadsmotiverade, säger Arvid Fredenerg, chefsekonom på Konkurrensverket till DN.

Ökade marginaler under pandemin

I rapportern fastslår Konkurrensverket att butikernas rörelsemarginaler ökade kraftigt under pandemin, trots att butikernas kostnaderna endast steg måttligt. När marginalerna senare återgick till tidigare nivåer, förblev priserna hos konsumenterna märkbart högre.

– Dagligvaruaktörerna har, i varierande grad och på grund av marknadsmakt, kunnat öka vinstmarginalerna genom oligopolistiska prisstrategier, skriver myndigheten.

Ica granskas extra hårt

Rapporten lyfter särskilt fram Ica, som innehar omkring hälften av svensk livsmedelsmarknad. Myndigheten utreder om avtal mellan Ica-handlare och det centrala Ica-bolaget kan bryta mot konkurrenslagen.

Konkurrensverket undersöker bland annat om samarbeten kring prisstrategier, inköp och hur butiker utformas inom Ica-kedjan kan vara otillåtna.

Tidigare granskning

Utredningen följer upp en tidigare granskning kopplad till de höjda matpriserna. Ica har en marknadsandel på omkring 50 procent, vilket gör granskningen särskilt relevant.

Ica välkomnar granskningen. 

– Vi känner oss trygga med att de avtalsvillkor som reglerar relationen mellan Ica och Ica-handlarna fullt ut lever upp till konkurrenslagens krav, säger Icas presskontakt, Jenny Gerdes, till Dagligvarunytt.

Det här är Konkurrensverkets roll

- Konkurrensverket är den myndighet som övervakar att konkurrensregler, upphandlingslagar och handelsmetoder följs både inom privat och offentlig sektor.

- Konkurrensverket är ansvarig för att se till att konkurrensen på marknaden fungerar effektivt, vilket i förlängningen ska gynna både konsumenter och företag. Myndigheten utövar tillsyn över både konkurrensregler och upphandlingslagar.

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen