UKRAINA: Svenskt system högst upp på önskelistan

2022 08 30

Det klargjorde landets utrikesminister Dmytro Kuleba under sitt Sverigebesök.

– Det bästa Sverige kan göra för vårt försvar den närmaste tiden är att ge oss det berömda, självgående, artillerisystemet Archer, sa han på måndagens pressträff.

Men ett svenskt besked dröjer.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) betonar att Sverige kommer att fortsätta att stödja Ukraina långsiktigt.

Men Hultqvist vill inte kommentera om Archer kommer att ingå i Sveriges nya stödpaket.

– Vi återkommer med svar på vilka vapensystem som vi hjälper Ukraina med när vi har information som vi är beredda att meddela, säger försvarsministern till SVT Nyheter.

Nytt stödpaket

På måndagen meddelade statsminister Magdalena Andersson (S) att regeringen vill skicka ett nytt stödpaket till Ukraina värt en miljard svenska kronor.

Statsministern beskrev stödet som tvådelat:

– Den första delen är ett nytt militärt stöd, på 500 miljoner kronor. Innehållet i det nya stödpaketet motsvarar era förfrågningar och ska komplettera donationer från andra nationer. Ett beslut i frågan kommer fattas inom en mycket nära framtid, framhöll Magdalena Andersson.

Den andra delen av Sveriges stöd avser att stödja Ukrainas ekonomi, motståndskraft och återhämtning, med ytterligare 500 miljoner kronor.

Fakta Archer

• Archer är ett modernt svenskt artillerisystem som tillverkas av BAE Systems Bofors AB. 
• Det är en utvecklad variant av artilleripjäsen Haubits 77B. Jämfört med sin föregångare har Archer ett två meter längre eldrör.
• Pjäsens överlavett har monterats på en tung terrängvagn. En uttalad fördel med systemet är att det går snabbt att omgruppera, det vill säga att det går snabbt att stanna, skjuta och sedan åka vidare. 

Totallängd: 14,3 meter

Vikt: 35 ton

Motoreffekt: 340hk

Maxhastighet: 65 km/h

Aktionsradie: 500 km

Eldrör: 155 mm/L52

Maximal skottvidd: 30 - 50 km

Eldhastighet: 8-9 skott/minut

Magasin: 21 granater

Bemanning: Vagnschef, förare och en till två operatörer

Källa: Försvarsmakten

Foto: Försvarsmakten 

Text: Redaktionen

Kustbevakningen har bordat fartyg

2025 10 23

Det bekräftar Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Det rör sig enligt honom om ett Liberiaflaggat fartyg som har bordats utanför Göteborg efter att ha dumpat skräp i Östersjön.

Fartyg bordat

Uppgifterna kommer direkt från Carl-Oskar Bohlin på torsdagseftermiddagen.

– Jag har under eftermiddagen fått information om att Kustbevakningen på svenskt vatten har bordat ett Liberiaflaggat bulkfartyg utanför Göteborg, som enligt uppgift observerats dumpa skräp i Östersjön utanför Fårö, skriver han på X.

"På bar gärning"

Bohlin fortsätter.

– Det är ett tydligt exempel på hur Kustbevakningen bedriver ett aktivt sjöövervakningsarbete för att beivra miljöbrott.

Besättningen har delgivits misstanke om brott, och Kustbevakningen upptäckte nedskräpningen med sitt flygplan.

– Vi tog de på bar gärning, säger Mattias Lindholm, presstalesperson hos Kustbevakningen, till Expressen.

Läs mer: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Det är Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet. 

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

Deras ansvar

Kustbevakningen ansvarar för att övervaka maritima miljöer och tillhandahålla sjöinformation till andra myndigheter. 

– Vi bedriver övervakning till sjöss och ordningshållning i sjötrafiken samt utövar tillsyn och kontroll inom fiskeri, tull, gräns, sjötrafik, jakt, naturvård och miljöbrott. Kustbevakningen förebygger och utreder även vissa brott i maritim miljö, förklarar myndigheten.

Kustbevakningen ska även ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning. 

Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska de i första hand rikta in sig på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: Johnny Söderberg Kustbevakningen

Text: Redaktionen

Nya regler vid besiktningen – 370 000 svenskar påverkas

2025 10 23

Ett nytt EU-beslut slår mot de omkring 370 000 svenskar som kör elbil.

Från och med nästa år införs hårdare besiktningsregler för elbilar. Totalt omfattar regelverket ett 20-tal nya kontrollpunkter som elbilar måste uppfylla.

– Det handlar bland annat om mer kontroller av batterierna, högspäningssystem och ledningar. Sammanlagt är det ungefär tjugo punkter, säger Trasportstyrelsens utredare Anders Gunneriusson till Carup.

Bland annat kommer batteriets skick att undersökas. Vid besiktningen ska det bedömas om batteriet är skadat eller försämrat. Om kraven inte uppfylls kan det resultera i påpekanden, anmärkningar och i värsta fall körförbud, uppger Anders Gunneriusson.

– Det kommer också att bli kontroll av mjukvara och andra saker, det är många punkter, säger han till Carup.

Trendbrott i Sverige

De nya reglerna är en del av ett nytt EU-direktiv som syftar till att öka säkerheten och förlänga livslängden på elbilar i takt med att eldrivna fordon ökar kraftigt i Europa.

I Sverige går dock omställningen långsamt.

Under 2024 minskade antalet nyregistrerade elbilar för första gången, enligt statistik från SCB.

– Andelen nyregistrerade elbilar för privatpersoner var 46 procent 2021 och ökade till 51 procent under 2022. Under 2023 sjönk andelen för privatpersoner till 30 procent och var oförändrad 2024, säger myndighetens statistiker Magnus Nyström.  

– Det innebär en minskning av nyregistrerade elbilar med över 20 procentenheter på två år.

LÄS MER: Nytt körkort lanseras – första gången någonsin

Flera förklaringar

Enligt SCB beror det minskade intresset för elbilar bland privatpersoner på flera olika saker:

- Det generella ekonomiska läget, med höga räntor och inflation

- Att miljöbilspremien togs bort i november 2022

- Bensinpriset som gått från en hög nivå till att sjunka under samma period, vilket kan ha minskat incitamentet för att köpa elbil

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

Foto: B. Brunner

Text: Redaktionen