SVERIGE: SD utsatta för hackerattack – men MSB kan ej bekräfta

2022 08 29

Sverigedemokraterna har, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), blivit utsatt för en hackerattack av främmande makt.

Det bekräftar partiet i ett pressmeddelande.

Sociala medier-konton har kapats

Målet var att göra intrång i partiets mejlservrar, framhåller SD.

– Efter att vi uppmärksammades på detta agerade vi omedelbart för att reda ut om någon obehörig aktör fått tillgång till våra servrar, vilket vi tyvärr inte kan utesluta efter den säkerhetsanalys som gjorts. Det är givetvis mycket allvarligt om våra medlemmars mejladresser eller sociala medier-konton har kapats, säger Sverigedemokraternas presschef, Oskar Cavalli-Björkman och tillägger:

– Det vi kommer att göra nu är att skicka ut interna uppmaningar till samtliga medlemmar att uppdatera sina lösenord så snart som möjligt. Vi kommer också att se över våra rutiner och stärka upp vår IT-säkerhet ytterligare för att förhindra framtida intrångsförsök.

Anlitat IT-säkerhetsbolag

Efter larmet från MSB har SD skickat in en anmälan till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), samt anlitat ett IT-säkerhetsbolag för att utreda säkerhetsläget.

IT-bolagets utredning fastslår att flera misslyckade intrångsförsök har gjorts under den senaste månaden.

– Det är konstaterat att partiet är utsatt för ett kvalificerat IT-brott med syfte att få tillgång till partiets mejlservrar samt lösenordsdatabas, skriver SD.

Enligt Sverigedemokraterna har inget informationsläckage identifierats, däremot har det inkommit rapporter om att partiföreträdare på hög nivå fått sina konton på sociala medier hackade. 

MSB kan inte bekräfta

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kan emellertid inte bekräfta att en hackerattack skall ha ägt rum enligt uttalanden från myndigheten senare på dagen.

– Nej, MSB har inte gjort något konstaterande att SD blivit utsatta för en hackerattack från främmande makt uppger Anna Wennerström vid MSB:s pressavdelning till Aftonbladet.

Hon framhåller att det är andra myndigheter som arbetar med hot från främmande makt.

Foto: P. Katzenberger

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare. 

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen