VAL 2022: Huvudbry för Ulf Kristersson

2022 08 26

Nästan hälften av väljarna anser att Magdalena Andersson (S) skulle vara en bättre statsminister än Ulf Kristersson (M).

Det indikerar en mätning från Aftonbladet/Demoskop.

Närmare hälften, 46 procent av de tillfrågade, svarar att de föredrar Andersson framför Kristersson.

Åtta procentenheter skiljer – 38 procent av väljarna uppger att de föredrar Kristersson.

Liberalernas väljare sviker

Noterbart är att stödet för M-ledaren hos Liberalernas väljare är förvånansvärt lågt.

Mindre än hälften, 43 procent, svarar att de föredrar Kristersson, 37 procent anser att det inte är någon skillnad mellan statsministerkandidaterna och 20 procent av Liberalernas väljare föredrar Magdalena Andersson.

Inte heller KD-väljare är helt övertygade – 70 procent föredrar Kristersson, 21 procent är likgiltiga och åtta procent föredrar Magdalena Andersson.

Bland M- och SD-sympatisörer landar stödet för Kristersson på 78 respektive 76 procent.

Samtidigt anser mellan 84 och 96 procent av de rödgröna partiernas väljare att Magdalena Andersson är den bästa statsministerkandidaten.

Jämnt lopp

Väljarna föredrar Magdalena Andersson enligt Demoskops siffror.

Men det betyder inte att den rödgröna sidan går mot en klar valseger.

En sammanställning av Omnipoll visar att det är ytterst jämnt mellan blocken. Nyhetssajten har sammanställt 14 mätningar från augusti.

M+SD+KD+L noterar ett stöd på 48,7 procent.  

S+V+C+MP landar på 49,4 procent.

Sammanställningen indikerar även att kampen om platsen som Sveriges andra största parti ser ut att bli en riktig nagelbitare.

M noterar ett stöd på 18,8 procent. Avståndet ner till SD är minimalt. Endast 0,1 procentenheter skiljer partierna.  SD samlar ihop 18,7 procent av rösterna enligt sammanställningen.

Foto: Viktor Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen


17 mars 2026

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen