UTRIKES: Personlig motgång för Putin – kan planera hämnd

2022 08 22

Daria Dugina, dotter till Vladimir Putins nära allierade ideolog Alexander Dugin, mördades på lördagskvällen i Moskva.

Den ryska utredningskommitté har uppgett till landets medier att en bomb placerades under fordonet och Daria Dugina dog direkt när den briserade.

Det är oklart vem eller vad som ligger bakom attacken.

Kreml har officiellt inte lagt skulden på Ukraina, men företrädare för den ryska regimen har ändå antytt – utan bevis – att det är Volodymyr Zelenskys regering som bär ansvaret, skriver CNN.

“Statsterrorism”

En av dessa företrädare är Maria Zakharaova, talesperson för Rysslands utrikesdepartement..

– Om det ukrainska spåret bekräftas, då bör vi prata om statsterrorism som styrs av regimen i Kyiv, framhåller hon på Telegram.

Även chefredaktören för regimtrogna tv-stationen RT uppmanade beslutsfattarna i Ryssland att bomba högkvarteret för den ukrainska underrättelsetjänsten SBU, skriver The Guardian.

Förnekar alla anklagelser

Ukraina har med kraft förnekat anklagelserna.

– Ukraina har absolut ingenting med det här att göra, eftersom vi inte är en kriminell stat som Ryssland, eller terrorister, säger Mykhailo Podylak, rådgivare till Zelensky, till ukrainsk tv.

Fruktar illegitim hämndaktion

Samtidigt fruktar den ukrainska regeringen att Ryssland och Putin kan ta ut den personliga motgången på just Ukraina, skriver The Guardian.

Det spelar ingen roll om anklagelserna är falska.

I det invaderade landet förbereder man sig nu för en intensifiering av ryska missilattacker. 

Förutom att det sker i efterdyningarna av mordet i Moskva infaller också Ukrainas självständighetsdag på onsdag.

– Ryssland kan försöka göra någonting särskilt otäckt, något särskilt grymt, säger Zelensky.

“Putins hjärna”

Alexander Dugin beskrivs enligt BBC som “Putins hjärna”.

Han är en framstående ultranationalistisk ideolog som förespråkat invasionen av Ukraina.

Den ryska exilpolitikern Ilya Ponomarev har spekulerat i att det är en rysk motståndargrupp vid namn Nationella republikanska armén som planerat och utfört bilbombningen.

– Denna aktion, liksom många andra motståndaraktioner som genomförts på Rysslands territorium de senaste månaderna, utfördes av Nationella republikanska armén, säger han på sin Youtube-kanal.

Foto: President of Russia Office resp Russian Embassy UK

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen