I NATT: Två skadade vid spionattack i NATO-land – Misstänkta spioner gripna

2022 08 21

Två soldater skadades när misstänkta ryska spioner slog till mot en militäranläggning i NATO-landet Albanien.

Albaniens försvarsdepartement meddelar att en allvarlig incident inträffade vid Gramsh vapenfabrik i centrala delarna av landet.

Upptäcktes av soldater

Det misstänkta är två ryska medborgare och en ukrainsk medborgare.

– Tre personer med ryska och ukrainska pass försökte att ta sig in i fabriken, uppger Albaniens försvarsdepartementet i ett uttalande enligt den tyska TV-kanalen Deutsche Welle.

De tre misstänkta spionerna upptäcktes snabbt av albanska soldater enligt landets försvarsmakt.

– Officerarna som vaktade anläggningen reagerade omedelbart, uppger försvarsdepartementet.

Sprejades med gas

Men de tre misstänkta spionerna angrep då vakterna.

– När de försökte stoppa de tre utländska medborgarna blev två av våra soldater skadade.

En av de tre personerna började spreja en okänd gas på de albanska soldaterna enligt Deutsche Welle.

Albansk militärpolis, underrättelsetjänst och anti-terrorstyrkor larmades till militäranläggning och alla de tre angriparna kunde gripas.

De misstänks nu för spionage.

Hyllas av premiärministern

Albaniens socialdemokratiska premiärminister Edi Rama hyllar de tre vakterna.

– Vilken stolthet for de tre militärvakterna som neutraliserade tre misstänkta spioner.

– Nu får vi avvakta för att få full klarhet i det som har inträffat, framhåller premiärministern.

Albanien har varit medlem i NATO sedan 2009 och är allierad med USA och Väst.

En av de gripna är en 24-årig rysk medborgare som har initialerna M.Z. rapporterar Deutsche Welle.

Han försökte fotografera vapenfabriken som i första används för att demontera äldre vapen.

Bandage över ansiktet

Lokalmedia visar bilder på de två skadade albanska soldaterna som ligger i sjukhussängar med bandage över sina ögon och även över munnen.

Enligt The Guardian hade sprejen en neuroparalyserande effekt.

De två andra gripna är en 33-årig rysk kvinna och en 25-årig ukrainsk man.

Albanien är en populär sommardestination för ryssar och ukrainare men Gramsh militärområde ligger över 7 mil från kusten.

Under sovjeteran användes anläggningen för att tillverka ryska Kalashnikovgevär.

Arkivfoto: HFw Christian Timmig

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen